Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur ÄtgÀrdsprogram fungerar som ett verktyg för lÀrare vid planering av undervisning för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie dÀr lÀroplansteorin har stÄtt som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger pÄ skollagen, lÀroplanen och övriga styrdokument samt pÄ aktuell forskning. Den empiriska delen bestÄr av tre lÄgstadielÀrares intervjuer.Studieresultatet visar att lÀrarna skriver ett ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd pÄ grund av lÀs- och skriv-, matematik- och beteendesvÄrigheter. Utarbetande av ÄtgÀrdsprogram sker mellan lÀraren, specialpedagogen/speciallÀraren och vÄrdnadshavaren.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin lÀs- och skrivutveckling i skolÄr ett, tvÄ och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i Àmnet, vad lÀroplanen sÀger om tal och sprÄk, lÀsutvecklingens olika dimensioner, olika inlÀrningsmetoder, monolog och ÄterberÀttande som skriftsprÄksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen. Med hjÀlp av observationer av tre elever och en specialpedagog samt intervjuer av tvÄ specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna fÄr stöd och motivation i sin lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att om eleverna fÄr den hjÀlp och det stöd de behöver sÄ har de bÀttre förutsÀttning för att lÀra sig att lÀsa och skriva..

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

I denna studie har vi försökt att fÄnga pedagogers och elevers syn pÄ samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som Àr i behov avsÀrskilt stöd, och fÄr detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jÀmfört med övriga elever och om det pÄverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom omrÄdet för specialundervisning genom att se pÄbemötandet av elever i behov sÀrskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlÀrandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger pÄ kvalitativa frÄgor stÀllda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssÀtt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som fÄr specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn pÄ sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig Ät. Majoriteten i bÄdadelarna av undersökningsgruppen Àr överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter pÄverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i nÄgra avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas Ät. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket ocksÄ innebÀr att fler elever med sÀrskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen Àr Ànnu inte fullstÀndig. Det kommer hela tiden nya sÀtt att se pÄ dyslexi och var dess svÄrigheter finns och beror pÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnÄ mÄlen i matematik.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.