I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet..

Studien undersökte hur medarbetare såg på företagets varumärke innan påbörjad anställning i förhållande till hur de såg på företagets varumärke i dagsläget. En andra aspekt som undersökningen berörde är vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrån ett antal ställda påståenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes på en avdelning inom Saab Group och bygger på ett bekvämlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frågor relaterat till före och under anställning.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Bakgrund: Att som närstående få närvara vid HLR introducerades första gången år 1982 och är idag en uppskattad möjlighet bland många. På drygt 20 år har intresset för ämnet ökat och flera internationella HLR-råd är positiva i sina riktlinjer att låta närstående närvara vid HLR. Forskning visar att det finns mycket att vinna för patient och närstående med att närvara. Trots detta är det inte en självklarhet bland sjukvårdspersonal att låta närstående närvara vid HLR. Syfte: Syftet med studien var att belysa hälso-och sjukvårdspersonals attityder till att låta närstående närvara vid HLR, samt kartlägga faktorer som påverkar dessa attityder.Metod: En litteraturstudie valdes som metod och resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad.

SammandragStudiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som läser svenska som andraspråk på högstadiet i årskurs 9 har till skönlitterär läsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkätundersökningar med fem pojkar. PISA-studien från 2009 delade in läsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för läsning, självbestämmande och läsning, tal om läsning och läsvanor med fokus på motivation och attityder till läsning.Av det analysmaterial som samlades in gick det att utläsa att pojkarna har en låg inre motivation beträffande läsning, vilket beror på att de upplever att de ofta inte själva får bestämma över när, var och hur de ska läsa. De tycker inte heller om att prata med sina vänner om läsning av skönlitterära texter.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor ärberoende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionellomvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationenmed patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetetgenomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på enhumanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgångtill högkvalitativ vård oavsett kontext.Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ettsjuksköterskeperspektiv.Metod: Systematisk litteraturstudie.