Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

Den här uppsatsen syftar till att söka reda på hur ungdomar i gymnasieskolan behärskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus är främst hur väl eleverna är medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon när de skriver. Ett andra delsyfte gäller hur eleverna använder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill även få en inblick i hur elever ser på vårt svenska språk och om unga idag anser att språket är värt att vårda.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

AbstractBakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys.

I arbetslivet är det sedan flera år vanligt med slumpmässiga drogtester av arbetstagare. Där-emot är det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmässiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, på samma sätt som alla anställda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom både Utbildningsdepartement och Statens Folkhälsoinstitut har hittills haft en kritisk hållning till drogtester i skolmiljö i allmänhet och slumpmässiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken härrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmässiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpåverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frågor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades på en enkätundersökning utförd av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Enkäten vände sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar från 1 933 elever i åldersintervallet 15 ? 21 år.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt såg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det?Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhåller sig till 1%-klubbar (så kallade kriminella motorcykelgäng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar från samhället. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvändigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.