Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Som blivande lärare har vi märkt en tendens till en stor geografisk spridning gällande var elever bor i förhållande till var de går i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska läge spelar in när eleven ska välja gymnasieskola. Denna fallstudie är gjord på Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som är en friskola. Skolan är lokaliserad i centrala Göteborg med närhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielärare hoppas vi få inblick i friskolans verksamhet och djupare förståelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien är att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering på Södra Hamngatan i centrala Göteborg är av betydelse när en elev ska välja gymnasieskola.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lära elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger på varitationsteori, vilken innebär att undervisning ska bygga på elevens förmåga att se skillnaden mellan en redan känd bakgrund och en förändring. När Learning study genomförs arbetar lärargrupp tillsammans för att skapa en så optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lärandeobjekt. För att eleverna ska nå lärandeobjektet, vilket är det moment lärargruppen vill lära ut, måste elverna också förstå sina kristiska aspekter för lärandeobjektet. I detta arbete kommer ingående förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel på tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger på min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad arbetet med egna idéer i trä- och metallslöjden handlar om. Frågorna jag vill besvara utifrån det sociokulturella perspektivet är: Hur arbetar elever och lärare med det som kallas elevens egna idéer? Varifrån upplever elever att de får idéer? Metoden jag valt är intervjuer med elever i årskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angående deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning utgår från ett föremål som de vill ta hem eller ge bort till någon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det är i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de själva vill återskapa.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämneti skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagtåtta elever ingår i undersökningen.Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorerför att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasietB) Bedömning för att förbättra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en känsla hos lärare och eleverKategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet.De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla.

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.