Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter.

Syfte Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur elever i en särskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förändrat arbetssätt. Kan ett förändrat arbetssätt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsättningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en social kontext och i samspel med andra människor där elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingår inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet och har en samhällsvetenskaplig relevans. Ansatsen är övervägande kvantitativ då den avser att mäta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag då effektens storlek mäts genom en jämförande för- och eftertest i form av en lärarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar på ett positivt resultat.

Sammanfattning (Abstract) Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer.

Särskolan är idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hur tillhörighet till särskolan kan upplevas och påverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesärskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesärskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som särskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmässig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de därmed försöker att hemlighålla.

Med detta arbete har vi försökt att få en fördjupad kunskap om hur ett åtgärdsprogram kan se ut, på vilka elever det görs och hur arbetet går till när man upprättar ett. För att få förståelse för varför det ser ut som det gör idag har vi även tittat på den historiska aspekten. Kortfattat kan man säga att ett åtgärdsprogram är som ett slags kontrakt där skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mål som eleven ska ha nått inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen är att så många som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven själv, ska hjälpa eleven att nå målen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvärdering.

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

Reading Recovery (RR) programmet är en kompenserande läs- och skrivutvecklingsmetod från Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, föräldrar och lärare på en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmärksamma om och i så fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja använda oss av i vår roll som blivande lärare. Vi har valt att avgränsa och fokusera vår studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta är sådant vi ser relevant till vårt gällande syfte. Vår studie visar på såväl fördelar som nackdelar vid användandet av programmet.

Reading Recovery (RR) programmet är en kompenserande läs- och skrivutvecklingsmetod från Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, föräldrar och lärare på en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmärksamma om och i så fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja använda oss av i vår roll som blivande lärare. Vi har valt att avgränsa och fokusera vår studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta är sådant vi ser relevant till vårt gällande syfte. Vår studie visar på såväl fördelar som nackdelar vid användandet av programmet.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..