Stress är ett ämne som är högaktuellt i dagens samhälle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrändhet, däribland lärare. Syftet med det här arbetet är att tydliggöra och lyfta fram hur lärare och elever upplever skolmiljön med utgångspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bättre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får kännedom om vad stress är.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Karol Szymanowski (1882-1937) var en polsk tonsättare. Stiliserade kompositioner utgör en stor del av hans verksamhet. Szymanowski inspirerades av polska nationella folkdanser (krakowiak, kujawiak, mazur, oberek och polonez) samt av Podhalemusiken. På vilket sätt använde han folkmusiken i sina kompositioner och vilken plats har de stiliserade kompositionerna i hans verksamhet? Uppsatsen innehåller en presentation av Szymanowski som tonsättare, en karakteristik av polska nationella folkdanser och av folkmusiken från Podhale samt en analys av utvalda stiliserade pianokompositioner av Szymanowski.

Syftet med studien är att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affärsförhandlingar.Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes på så sätt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och därefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lång erfarenhet av ämnet förhandling och som är eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. Utifrån underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner.Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgångsrik förhandling och för att uppnå detta så behövdes en god kommunikation mellan parterna och även en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara ärlig, förstå sig på motparten,Vvara väl förberedd, agera professionellt och vara väl medveten om vilka signaler den egna kroppen sänder ut..

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen..

Vår studie syftar till att med avseende på friluftsliv och elevers lärande beskriva friluftsdagars innehåll ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjällkommuner genomförs och hur väl detta överensstämmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vår studie i grundskolans senare år med hjälp av de kvalitativa intervjuerna. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gällande friluftsdagarnas innehåll och mål. Vår undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots närheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

A great importance for the future of municipalize is the ability to attract and retain the younger part of the population.  For the Tärnaby area (a famous tourist resort for alpine skiing), a part of the Storuman municipality, this is a problem, and with a possible mining establishment job opportunities will be provided. In this study I have examined how young adults related to the Tärnaby area have reasoning about stay or move from the area and what may get them to move back.What is the area´s place identity and is it attractive for the respondents? Can a mining establishment change the negative population trend? The results showed that the respondent have a strong connection to the area and the identity of the place. A large proportion of the respondents indicated that they wanted to move back to the area of Tärnaby, if it was possible, due to work-related causes and social relations at existing place of residence. The respondents approach for a potential mining establishment is both of positive and negative sense.  However, a mining establishment is considered by the respondents to be of great importance for the future of the Tärnaby area..

Allt började med att vi fick ett uppdrag av ägarna på Treehotel som ville ha hjälp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestämde tillsammans med dem att vi skulle fokusera på Victoriastigen, den transportsträcka som idag leder hotellgästerna upp till trädrummen, och hjälpa dem att utveckla denna med hjälp av upplevelseproduktion. Vårt syfte med studien är således att med storytelling som verktyg och teori från upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstärka helhetsupplevelsen av ett besök på Treehotel. De metoder vi använt oss av är kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrån dessa metoder fått fram ett resultat som svarar mot våra forskningsfrågor. Vi har med utgångspunkt i en interaktiv metod med våra uppdragsgivare samt konklusionerna av vårt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.