SammanfattningSyfte och frågeställningarIntentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen. Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott?Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen?Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet.ResultatResultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna.SlutsatsStudiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg.Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lärande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lärande kan användas inom ämnet matematik på gymnasiet och hur detta påverkar elevers lärprocess. Resultatet grundar sig på intervjuer med matematiklärare på gymnasiet, och pekar på att lärare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lärande. Vidare visar resultatet att bedömning för lärande används, både medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt är det feedback och konkretisering av mål som är återkommande och framstående komponenter i förhållande till bedömning för lärande.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens läs- och skrivförmåga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring läs- och skrivinlärning. Den tar även upp vikten av motivation vid inlärning, pedagogens roll samt varför kunskapen att läsa och skriva är viktig. Bakgrunden belyser olika läs- och skrivmetoder där ?Stor och liten bok? har en central plats.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Idag växer andelen flerspråkiga elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga eleverna?Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att när en nyanländ elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta specialpedagoger/speciallärare arbetar med elever som inte nått kunskapskravet att läsa med flyt i år 3.Teori:Studien är inspirerad av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken handlar det om att tolka och förstå. Det är av vikt att medvetandegöra forskarens förförståelse vid tolkning av resultatet. För att få en förståelse för helheten krävs en förståelse av delarna, som i sin tur krävs för en förståelse av helheten. Metod:Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som redskap, som har gjorts på åtta specialpedagoger/speciallärare i två kommuner i södra Sverige.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen imatematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven pålärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan viockså se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik ocheleven.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsättningar för elevers lärande så att de kan få en bättre lust att lära på långsikt. Undersökningen bygger på en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan åren 1994 till 2006 och intervjuer av lärare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda på hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sägas att IT som stöd anses vara bra på grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till många sinnen. När datorn används kan det alltså bidra till ökad motivation hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek.