Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling.

Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka deras motivation.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Dagens samhälle har blivit alltmer komplext vilket lett till att företag måste söka nya tillvägagångssätt för att hävda sig i den alltmer rådande konkurrensen. Företag måste i och med globaliseringens framfart bli mer effektiva i sin marknadsföring och på något vis skapa mervärde hos konsumenten för att urskilja sig gentemot sina konkurrenter. Uppsatsen Varumärke.com behandlar huruvida företag kan komma att förmedla mervärde via sin varumärkesidentitet med hjälp av internet som ett kommunikationsverktyg..

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken roll läroboken har i svenskundervisningen Vi har begränsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lärare. För att analysera undervisningssituationerna använder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel. Alla de utvalda lärarna är överens om att läroboken används som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan också konstatera att ingen av dem känner sig bunden till läroboken. Vi har kommit fram till att det är lärarnas personlighet och deras erfarenhet som är avgörande för vilken roll läroboken har i svenskundervisningen..

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan den empatiska förmågan hos lärare och elvens studiemotivation. Jag vill se om det fanns variationer med hänseende på genus och bakgrund i relation till elevernas upplevelse av lärares empatiska förmågor alternativt oförmågor..

Hur elever i år fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlärning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det är med goda relationer till såväl pedagoger som kamrater..

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.