This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed Eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på Eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

AbstractExamensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15pArbetets titel                                                      Elevinflytande ? en tillgång? Vad tycker Eleven?Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, KarinTidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010Ansvarig institution                                         Institutionen för teknikHandledare                                                        Barring Hermansson, KatarinaExaminator                                                        Mouwitz, Lars,Rapportnummer                                               TEK 124/2010Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till.Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                              Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                              Vart leder inflytandet till, enligt eleverna?Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande.Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier.

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen Eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.

Bakgrund Den psykiska ohälsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa kan utgöra ett växande folkhälsoproblem på längre sikt. Elevhälsan har ansvar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande enligt skollagen, däri ingår även ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skolläkare. Skolsköterskan träffar många barn och har därför en viktig roll i skolan när det handlar om att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohälsa bland barn 6-16 år.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på Eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i Elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för Eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan. Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F ? 6 skolor och en specialpedagog på en 7 ? 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.  .

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att Eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur pedagoger talar om elever i behov av särskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av särskilt stöd gav oss en djupare förståelse för hur det ser ut i praktiken. Utgångspunkten togs i läroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. Där var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl har svårigheter att nå målen för utbildningen. Vår studie gjordes i x kommun där också de utbildningspolitiska målen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev måste mötas utifrån sina egna förutsättningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lärandeprocessen och Elevens utveckling måste följas upp för att tillförsäkra alla elever de kunskaper de har rätt till.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att Eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Bakgrunden till denna studie är att resultaten, för elever på en F-9 skola, i ämnet svenska har försämrats de senaste åren. Resultaten från PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar också att elever i den svenska skolan har uppnått sämre resultat än de gjorde på PISA 2000. Det är många faktorer som påverkar skolresultat varav vilka vi endast kan påverka en del från skolans håll. I såväl Lpo 94 som i Lgr 11, som träder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syfte med studien är att ta reda på hur det har gått för sex elever som inte uppnådde målen i svenska i årskurs fem när de kom upp i årskurs nio samt att ta reda på vilka faktorer elever och lärare upplever kan förbättra undervisningens utformning så att fler elever uppnår målen.