I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.

SammanfattningVår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sångutveckling och förhållande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lärare. Jag själv har genomfört två improvisationsövningar under fyra tillfällen med tillhörande reflektion med Eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lärarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osäkerhet och rädsla över att göra fel. Begreppen som låta fult och fel blir ett retoriskt problem då det ofta inte är klart för Eleven vad begreppet innebär och då ett hinder i utvecklingen.

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan.

SammanfattningDet är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda Eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter Elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos Eleven.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med Eleven, läraren och pedagogiken..

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen ?håller absolut ej med?.håller absolut med? med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring.

Denna studie ger ett exempel på hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien är baserad på fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-åriga elever (210 st). Övningarna består av: inlärning av en färdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lära ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna låtar. Tolvåringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket också finns bekräftat i andra studier. Jag har under arbetets gång observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhälle är förväntningarna högt ställda på oss i yrkeslivet, i familjelivet och i många andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utåtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga färdigheter. Hur bör skolan förhålla sig till de elever som saknar dessa färdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats är att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har beträffande två elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tänkbart förhållningssätt till inagerande elever.

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När Elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark.