Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten. Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas. Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare.

I jakten på att öka försäljningen och skära i kostnaderna inom detaljhandeln så ökar tempot och den psykiska miljön hårdnar i butikerna för de anställda. Kunderna blir alltmer kunniga och ställer allt högre krav, både på gott och ont. Inom butiken ställs det allt större krav på köpmannens/butikschefens ledaregenskaper för att hon/han ska kunna motivera och därigenom behålla sin personal och kunderna i slutändan. Inom en franchiseverksamhet som 7-Eleven så driver den egna företagaren sitt företag med uppbackning ifrån franchisegivaren Reitan Servicehandel. Att lära sig motivera personalen i sin verksamhet är flerdimensionellt och inte alltid det lättaste att lyckas med..

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Vårt övergripande syfte med detta arbete är att ta reda på vilket sätt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan på tryggheten hos elever. Genom våra teoretiska studier har vi fått resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten. I våra empiriska studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att ta reda på vårt syfte. Vi använde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer på fyra barngrupper vid tre tillfällen, där man medvetet använder sig av drama i undervisningen. Även våra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.