Centrala Skellefteå har en rutnätskaraktär och i stadens periferi återfinns en trädstruktur. Denna uppdelning av olika strukturer bidrar till en fragmentering mellan stadens centrum och periferi, Trädgårdsgatan som löper i nord-sydlig riktning har potential att minska denna barriär. För att kunna minska denna barriär måste vi vara medvetna om att Trädgårdsgatan är ett offentligt rum kopplat till staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett förslag, där redovisas hur Trädgårdsgatan har potential att utvecklas för att minska den fragmentering som finns i staden. Resultatet fokuserar inte bara på Trädgårdsgatan som ett stadsrum, utan även som stadsrum kopplad till staden som helhet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..

The title of this project: "Istället för träd" translates as "Instead of trees" or "Replacing trees". By looking at different ways of replacing trees in the urban environment through functionality analysis, I study the creative process. To achieve this, I present eleven different ideas, and follow and analyse the process of sketching. One conclusion about the creative process is that it is a non-linear chain of events influenced by factors like method, external impressions and chance. A complete design, "Trasmattan" ("The rag") is presented. It consists of a colourful striped carpet made from rubber surfacing covering part of the sidewalks of the central street "Dragarbrunnsgatan" in Uppsala, Sweden. .

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare på en skola mot tidigare år utformar och använder sig av läxor i undervisningen. För att besvara vår forskningsfråga har vi tagit del av tidigare läxforskning samt litteratur gällande lärarens uppdrag, kunskapsbegreppet och synen på lärande. Vi har även gjort en intervjustudie med fyra lärare för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring hur de utformar, planerar och använder läxor i sin undervisning. Vår intervjustudie visade att läxor ofta används oreflekterat av lärare och att de är förvissade om att läxor ska användas. Vår slutsats av undersökningen är att läxan bör problematiseras som arbetsmetod i förhållande till vad eleven ska lära, samt att läxan måste individanpassas för att gynna elevens lärande..

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen?För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit.

Alla patienter ska ges en omvårdnad på lika villkor som baseras utifrån individen i centrum. Mycket forskning visar på att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vården. Inom omvårdnad är forskningen bristfällig om hur könet på sjuksköterskan påverkar patienten. Därför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte bli sedd som sjuksköterska, en känsla av obehag, genans och sårbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs 6 är obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80 elever i de träslöjdsklasser som undersöktes.

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket på bl.a. småhus i området har ökat och Trelleborgs kommun är intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie är en av de tre främsta utvecklingsorterna i kommunen. Den är belägen längs Skegrie byaväg, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 människor i byn.

Vår studie handlar om förskollärares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnå med den och vad de anser att barnen lär sig under den. Vi har även valt att belysa vilken prioritet de lägger vid vistelse i naturen och hur de ser på sina förutsättningar. Anledningen till att vi valt detta område är att vi är intresserade av naturen och har förhoppning om att även kommande generationer ska finna glädjen i naturvistelsen. Vår teori är att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.