Uppsatsen är en studie som avgränsats från när den första bilen i Piteå dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott på 1950-talet. Syftet är att studera mötet mellan människa och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet är att så långt det är möjligt sätta den norrbottniska staden Piteå i centrum för studien. Frågorna som ställts och besvarats i förhållande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur människorna reagerade på de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svårigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att främja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med Väg- och Vatteningenjörerna för att få bättre vägar i Sverige.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken.

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status.

Matematiken består av flera abstrakta begrepp, men frågan är hur läraren ska arbeta för att eleven ska nå vägen till det abstrakta med förståelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förståelse för siffran är inte för alla elever självklart. Lärarens roll blir därför viktig och vår studie grundar sig i lärarens arbetssätt i undervisningen.Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med bron, från ett okänt begrepp till att eleven har fått en förståelse för begreppet. Vi vill även ta reda på hur lärarna väljer att motivera sina val av arbetssätt som används för att bygga bron.Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssätt för att skapa en miljö som ger förutsättningar för samtliga elever att nå en förståelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgående i undersökningen var att varje nytt område i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Bakgrund: Vi upplever att många lärare inom skolväsendet inte besitter tillräckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svåra läs- och skrivsvårigheter. Hur vet man att en elev är i behov av dyslexidiagnostisering, och vem är det som utför diagnostiseringen? Vår erfarenhet säger oss att det i skolvärlden ofta krävs en diagnos föra att rätt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte är att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrån frågeställningarna * Vilken är författarens framställning vad det gäller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar när det är befogat att göra en utredning? * Vem är det som avgör när en utredning är befogad? * Hur går en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som används för att besvara syfte och frågeställningar är en komparativ litteraturstuide, där fokus ligger på att jämföra fem ämnesadekvata texter, hämtade från aktuell forskningslitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt.

SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv. Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är. Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.