Motivation är en grundförutsättning för att som Elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade Elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för Elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med Elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, Elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och Elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en Elev och en handledare.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalElever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva Elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa Elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra Eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur Eleven påverkas av familj och hemförhållanden då Eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur Elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som Eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla Elever, måste bakomliggande faktorer gällande Elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med Elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje Elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig.

I dennna uppsats är syftet att undersöka hur fyra gymnasielärare i svenska och/eller religion på teoretiska gymnasieprogram förhåller sig till bedömning av Elevarbeten inlämnade efter elutdatum. Syftet är också att undersöka vilka argument lärarna har för sitt bedömningssätt samt vilka ramfaktorerna äe som kan tänkas styra deras möjligheter och begränsningar. Med Elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlämningsarbeten. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide och utgår från den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram läranas uppfattningar som därefter tolkas utifrån ramfaktorteorin där vi utröner såväl yttre som inre ramar. Lärarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och Elev.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av Elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller Elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller Elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon Elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en Elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för Eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Vårt examensarbete handlar om åldersblandade klasser. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagoger i åldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild Elev, vad de anser är positivt respektive negativt med att åldersblanda Eleverna och hur de ser på sin lärarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i två skolor i Mellansverige, som båda har två stycken F-1-2 klasser, för att ta reda på deras inställning till åldersblandade klasser. Litteraturen säger att det är vanligare att individualisera undervisningen i de åldersblandade klasserna och att lärarna som arbetar där förändrar sin lärarroll, till att bli mer handledare än en lärare som bara står och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det är många fördelar och nackdelar med att åldersblanda Elever, beroende på hur man väljer att se på situationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, Elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?Elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta Elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta Eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta Elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta Eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta Elevers lärandesituation inom matematiken.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad Elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt Eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som Eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och Elev.