Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter Eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om Elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en Elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika Elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen.

I carried out six interviews in a "resource-school". The pupils were between ten and fifteen years old and they were all boys with a conduct disorder. The purpose of my study was to find out how the pupils experience school and with that starting point I wanted to contribute to the understanding and the importance of the "resource-school" for the pupils' development. My main questions have been to investigate what the pupils recall from their earlier schools, what they consider to be the difference between their current school and earlier schools, why do they attend this school, do they see it like a punishment or a possibility and how do they see their future.One conclusion I got to in my study was the pupils' relation to the staff. Here they found reliable grown ups with whom they created a positive relation to, which gave them better possiblities to develop and grow stronger.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning är för att få en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta då genom att kolla på likheter/ skillnader mellan lärares och Elevers offentliga syn för skapandets förmåga i skolvärlden, men även också utifrån den lästa litteraturen. Metod: Min studie grundar sig på strukturerade intervjuer där jag valt att intervjua lärare samt Elever för att få en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsområdet varit väldigt begränsat och endast tio intervjuer ägt rum kommer jag att inte dra några generella slutsatser. Jag har funnit att det är viktigt att både som lärare och Elev ta sitt ansvar på allvar för att skapa en miljö som är stimulerande med goda förutsättningar för ett kreativt arbete.

Syftet med vår undersökning var att belysa vilka rutiner skolan arbetar efter för att fånga upp Elever som har en förhöjd risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av tre frågeställningar begränsade vi vår undersökning: Hur arbetar skolan med att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder skolan sig av för att kartlägga Elevers läs- och skrivutveckling? Hur samverkar skolan och vårdnadshavare beträffande Elevers läs- och skrivsvårigheter? I vår bakgrund presenterades tidigare forskning inom ämnet. Vår empiriska studie bestod av kvalitativa intervjuer som genomfördes på två olika skolor. Våra informanter bestod av en lärare, en speciallärare och en rektor på varje skola.

Syftet var att studera hur medvetet arbete med högläsning, läslogg och boksamtal påverkar Elevers läsvanor och inställning till läsning. Utgångspunkten för vår rapport var att barn idag läser allt mindre och att boken fått fler konkurrenter. Vi utförde vår undersökning i Luleå kommun hösten 2003 under en sju veckor lång period. Eleverna gick i år fem och var femton till antalet. Genom enkätundersökningar och allmänna klassrumsobservationer har vi kartlagt att Elevernas läsvanor och inställning till läsning är oförändrade, men med god vilja kan vi anta att en Elev efter vårt utvecklingsarbete gått från att läsa mindre än trettio minuter per gång till att nu läsa åtminstone trettio minuter.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur Elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom Eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att Eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på skolan ska samarbeta med Elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om Elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lärarna anser att de fått genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer får för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner är ett skriftligt framåtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lärare, Elev och föräldrar där alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lärare som har fått kompetensutveckling och har haft en process i ämnet under drygt ett års tid. Av resultatet framgick att lärarna fått en bredare förståelse för att förskollärare och lärare har lika tankar och problem över alla stadier, övergångarna och arbetet mot läroplanens mål underlättas, planeringen, lärararbetet, föräldrasamverkan påverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att Eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där Eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en Elev uppnår målet för orientering?.

Syftet med denna uppsats är att studera vad Elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en Elev-enkät till Elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som Eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur Eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att Elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta Elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper Eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och Elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till Elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till Elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en Elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter Elevtext och uppgift.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till Elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter Elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora Elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de Elever som hade svårt att uppnå målen.

Samhället har gått från att vara monokulturellt till att bli mångkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla Elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men Elever med utländsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjärde Elev med utländsk bakgrund går ut grundskolan utan grundläggande behörighet, vilket kan jämföras med var tionde Elev med svensk bakgrund. Faktorerna är sammansatta, men denna studie inriktas främst på språkliga faktorer. Arbetet utgår ifrån ett socio- och interkulturellt perspektiv på lärande, och berör även forskning om språkutveckling.