Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en Elevs agerande i skolan, vad det är som gör att Eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad Elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem Elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en Elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en Elev agerar.

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta Elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till Elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med Elevens egenvård.

Idag växer andelen flerspråkiga Elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa Elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga Elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa Elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare Elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga Eleverna?Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att när en nyanländ Elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och Elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos Elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och Elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en Elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri.Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad Elev. En Elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som Eleven själv var av betydande roll för Elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos Elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla Elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra Elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga Elever av den grupp Elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga Elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar Eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?språkinriktad undervisning?.

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att Eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla Elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och Elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha Elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts.

Alla Elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja Elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att Elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, Elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att Eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur Elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera Elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, Elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Alla Elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja Elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att Elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, Elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att Eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur Elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera Elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, Elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin Elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av Elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av Eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för Elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.