Syftet med uppsatsen är att undersöka pedagogers syn på kommunikationen mellanpedagog och Elev och vad som kännetecknar ett bra respektive dåligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i två olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena är samt att sompedagog uppmärksamma varje Elev. Att utgå från varje Elev och denneserfarenheter främjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppsspråk med tydligabudskap leder till ökad förståelse och färre missförstånd. Den huvudsakligaanledningen till dåligt bemötande är tidsbrist som kan orsaka en bristfällig relationmellan pedagog och Elev..

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet Elev. Studien fokuserar på Eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning Elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där Eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att Eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som Elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt Eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som Elev och vad man gör som Elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa Elever..

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad Elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade Elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade Elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de Elever som är integrerade i normalklass.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-Elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-Elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-Elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda Elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla Elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-Elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-Elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-Elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda Elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-Elev-relationer påverkar lärandefaktorer som Elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina Elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som Elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en Elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en Elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en Elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både Elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för Elever med DAMP/ADHD.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-Elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-Elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-Elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda Elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Studien behandlar hur några sångpedagoger från olika stadier ser på relationen mellan lärare och Elev i den enskilda sångundervisningen. Syftet var att undersöka hur sångpedagoger på olika stadier upplevde lärare-Elev relationen och hur denna kunde påverka undervisningen. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt intervjuer med sex sångpedagoger från tre olika stadier: kommunala musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgången belyses lärarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lärare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lärare och Elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-Elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-Elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-Elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda Elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och Elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton Elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre Elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur Elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-Elev relationen i fråga om Elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till Elever i koncentrationssvårigheter, hur Eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för Elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de Elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst Elev? med en Elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieElever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.