Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt.

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhållningssätt till och värdering av en undervisning med populärkulturella inslag. Vi ville ta reda på om och i sådana fall hur sådana inslag berikar undervisningen. För att söka svar på detta lät vi genomföra en studie där vi skickade ut enkäter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vår undersökning visade på en avvikelse mellan pedagogernas hållning till och praktiska utövning av undervisning med populärkulturella förtecken. Undersökningen åskådliggjorde också lyckade exempel på hur populärkulturen kan inkorporeras i undervisningen och därmed gynna utveckling och arbetsgång för såväl elev som lärare..

Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats?Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ?kund? och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar.

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

Bakgrund: Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995.

Avsikten med denna kvantitativa studie är att undersöka om det finns något samband mellan en RIG-elev och dennes föräldrars bakgrund. Såväl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hänsyn till. Idrotterna som undersökts är handboll och bandy. Studien har gjorts med hjälp av en enkätundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkäter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som föräldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ.

Syfte och forskningsfråga:Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande:Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet..

SAMMANFATTNINGIsbjörnen är mycket populär hos djurparksbesökare och en viktig symbol för klimathotet, trots detta finns fortfarande många frågetecken kring hur vi ger isbjörnar i djurparker hög välfärd. I litteraturen har vi länge talat om isbjörnar som solitära djur men trots detta låter vi dem ofta dela hägn med andra isbjörnar på djurparker. Det har observerats positiva effekter av grupphållning av isbjörnar, bland annat sänkt förekomst av stereotypa beteenden, men vi måste vidare utreda vilken påverkan det har på deras välfärd. Ytterligare problem för isbjörnar på djurparker är stereotypt vankande som har observerats hos flertalet karnivorer som i det vilda rör sig över stora områden eller hemytor. Syftet med denna studie var att titta på hur isbjörnarna på Orsa björnpark utnyttjar sitt hägn, vilka beteenden som kan observeras samt hur stor del av observationerna de spenderar tillsammans.