Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.

Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

The Changing Role of the Vocational Studies Teacher.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv. I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar..

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.