Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhället och således även i skolan. Vi har träffat på dessa elever både i den vanliga grundskolan och i särskolan. Syftet med studien är att beskriva två olika nätverk kring sådana elever, en i grundskolan och en i särskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. Huvudfrågor och problem-formulering är: Vilka är de olika delarna som ingår i ett nätverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka är de viktigaste insatserna för eleven? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på metoderna intervju och observation.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år..

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ?behov av särskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Abstract Syftet med vår undersökning på två gymnasieskolor är att få en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter, men utan diagnos, får i samband med svenskundervisningen. Metoden är kvalitativa intervjuer med en svensklärare, två elever och en specialpedagog på vardera skolan. Resultatet visar att de lärare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjälpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lärare, elev och specialpedagog varierar till stor del på de två skolorna. En viktig slutsats är att lärare med lång erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

?.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gällde teknikundervisning. Dvs. att ställa skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som använts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkäter till elever och lärare i grundskolans senare år och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att både elev och lärare uppfattar tiden som otillräcklig med den nationella timplanen som utgångspunkt. Slutsatserna dragna från denna undersökning är att teknik som skolämne åsidosätts om man frågar elev och lärare.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.