SÀrskola eller integrering i grundskola Àr en frÄga som förÀldrar till sÀrskoleelever kan stÀllas inför. NÀr en elev blir antagen till sÀrskolan och erbjuds en skolgÄng dÀr sÄ har förÀldrarna rÀtt att neka det, till förmÄn för en skolgÄng som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vÄrdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lÀmpar sig bÀst för en sÀrskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det dÀrför vara betydelsefullt att fÄ en förstÄelse för sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebÀra, eftersom mötet med sÀrskoleelever och deras vÄrdnadshavare nÀr som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att fÄ ta del av nÄgra pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytande, för att fÄ en förstÄelse utifrÄn dessa pedagogers perspektiv.

Detta examensarbete Àr en beskrivning av hur man inom skolan kan anvÀnda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), bÄde i elevhÀlsosyfte och personalvÄrd. Jag berÀttar om arbetet med en elev med diagnosen sprÄkstörning/dyslexi och en lÀrare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjÀlpa bÄde elever och lÀrare att fÄ tillgÄng till de egna förmÄgorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett Älder. .

Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa (IDH) nÀr lÀraren ska bedöma om en elev blir godkÀnd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frÄgestÀllningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lÀrarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framtrÀder som avgörande för om en elev fÄr betyg i Àmnet eller inte? Hur kontrollerar lÀraren om en elev har nÄtt de uppsatta mÄlen i Àmnet?MetodFör att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativa intervjuer samt innehÄllsanalyser. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval dÄ deltagarna skulle uppfylla bestÀmda kriterier. Totalt fyra lÀrare i IDH för elever i Ärskurs 8 och 9 har intervjuats.

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

VÄrt arbete riktar in sig pÄ hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska hÀndelser som kan drabba nÄgon pÄ skolan eller nÄgon nÀra anhörig till en skolelev. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara i arbetet Àr: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska hÀndelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstÄ hos barn nÀr de drabbas av traumatiska hÀndelser? Vad kan det stÄ i handlingsplanerna? AnvÀnder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ hur de hanterar klassrumssituationen nÀr sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkÀt frÄga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angÄende dessa frÄgor. De frÄgor som stÀllts har utgÄtt frÄn följande hÀndelser: elevs förÀlder eller syskon gÄr bort, elev i klassen avlider eller en lÀrare pÄ skolan dör.

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..