Årets utställning på Konstfack skall inte ha någon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfälle för oss att göra en själva ? som vi vill. Idéen är att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen på varje institution för att sedan använda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utställningen som om den vore ?den officiella?.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rätt till sedan den 1 januari 2006, efter en ändring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP då skolverket (2005) menar att läraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och föräldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola är tämligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att föräldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet föräldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begränsad.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov..

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlärningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vår kommande profession som lärare och serdet som vår uppgift att skapa en lärandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien är, att ta reda på hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hålla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gäller ämnet matematik.METOD:Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lärare.RESULTAT:Resultatet i vår studie visar, att de gemensamma drag som våra respondenter har, när detgäller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev på dennesnivå och förutsättningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

Syftet meddet här examensarbetet är att bidra med kunskap om vilket särskilt stödskolorna beskriver i åtgärdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans år 9. Jag har också undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet särskilda stöd som beskrivs i åtgärdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frågeställningar harjag samlat in och analyserat åtgärdsprogram i matematik tillhörande elever i år9. Som analysinstrument har jag använt mig av textanalys, en så kalladinnehållsanalys och utgåttfrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskapsutveckling där jag seråtgärdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det särskilda stöd som skrivs in i åtgärdsprogrammen förmatematik.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tre nioåriga pojkars uppfattning om deras egen läsning, deras lärares uppfattning samt deras föräldrars uppfattning om pojkarnas läsning. I undersökningen har jag även försökt se om tillgången på litteratur samt om lärarens och föräldrarnas eget litteraturintresse har någon betydelse för pojkarna i deras läsande. Det är en kvalitativ undersökning där alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att både lärarens och föräldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan på pojkarna samt att tillgången på böcker har en betydelse för läsandet. Vidare kan man se att det är viktigt att läraren har en god kännedom om varje elev när det gäller valet av litteratur och då det handlar om att ge rätt handledning i läsandet.