Sökresultat:
1883 Uppsatser om Elev med hörselnedsättning - Sida 45 av 126
Eget Arbete möjligheter och problem
I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid.
VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv.
I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun.
Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.
Elevinflytande i skolan
Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda pÄ hur elevinflytandet fungerade i skolÄr fyra och skolÄrfem. Jag ville Àven ta reda pÄ om lÀrare och elever har samma syn pÄ elevinflytandesamt pÄ vilket sÀtt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag Àn vad dehade i planering av undervisning. Elever och lÀrare var överens om att det Àr viktigtmed elevinflytande, men Àven att bÄda parter trivs med en tydlig lÀrarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade Àven att klassrÄd och elevrÄd var tvÄ forum somlÀrare och elever uppskattar, dÄ elevernas Äsikter kan komma till tals.
AnvÀnder ungdomar sig av kost och hÀlsa i sin vardag?
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur sex stycken elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i södra Sverige anvÀnder sig av den kunskap de fÄr inom Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda pÄ vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jÀmförs köns- och beygsmÀssigt samt med Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som anvÀnts Àr en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker Àmnet Àr meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stÀmmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mÄl sÄ att de lÀttare kan delta i terminsplaneringen.
?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?
Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som
?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare
i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi
efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila
och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.
Varför vÀljer elever transportprogrammet?
Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Ăr det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet.
Jag har anvÀnt mig av tvÄ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vÀldigt bra, och som Àr mest kvalitativa för just min undersökning. Det Àr enkÀtmetoden och intervjumetoden.
Matematik & motivation: kan vardagsrelaterade problemuppgifter öka elevernas motivation för Àmnet matematik?
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.
RÀtten till personlig assistans : En ansats att klargöra innebörden av "annan hjÀlp som förutsÀtter ingÄende kunskap om den funktionshindrade"
En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
En litteraturstudie inom autismspektrum : om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom
Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.
"Jag mÄste kÀmpa..." : Elevers perspektiv pÄ gymnasieskolans individuella program
 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.
Diagnostisering av dyslexi : i teorin och i praktiken
Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning gÄr till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frÄgestÀllningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingÄr samt vad testerna, som en elev fÄr gÄ igenom innan en diagnos kan stÀllas, fokuserar kring. Det finns vÀldigt mÄnga definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera nÄgra som bÄde har likheter och skillnader. Vidare nÀmner jag olika symtom som Àr viktiga att uppmÀrksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet frÄn remiss till diagnos, vilka delar som ingÄr i en utredning och vad som Àr viktigt att undersöka för att fÄ en helhetsbild av eleven och kunna kartlÀgga svÄrigheternas karaktÀroch omfattning.
LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi : -identifiering, ÄtgÀrder och diagnostisering
Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vad som ligger till grund för de ÄtgÀrder man som pedagog vÀljer för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av ÄtgÀrder beroende pÄ om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder dÀr data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till Àr att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant pÄ för att kunna identifiera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att pedagoger i allmÀnhet tycks ha en positiv instÀllning till genomförandet av kartlÀggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har nÄgon betydelse vid val av ÄtgÀrder som pedagoger anvÀnde.
Pedagogers adaption av surfplattor : En studie av implementeringen av iPad i en F-5 skola
The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.?s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology.
?Jag har ?ppnat Pandoras ask och hon ?r mitt ansvar nu, d? m?ste jag veta vad jag ska g?ra? - En kvalitativ studie om kuratorers upplevelser av att bem?ta och arbeta med kvinnor som har eller ?r utsatta f?r v?ld i n?ra relation
Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.
Det pedagogiska stödet för barn med koncentrationssvÄrigheter - ur ett lÀrarperspektiv : En jÀmförelse mellan en friskola och en kommunal skola
Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..