Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Comfort analyses regarding human induced vibrationsIt is not too common among civil engineers in Sweden to perform comfort analyses considering the vibrations caused by human activities. In addition, the Swedish standards lack requirements to be used for comfort analyses in design of floor-systems. The demand for large spans in combination with slender slabs, is today a reason to investigate the floor-system constructions, in order to prevent disturbing vibrations and oscillations.The purpose of this thesis is to create a guide for how a comfort analysis, considering vibrations, should be implemented. Göran Svedenbjörk who is an expert in structural dynamics has been interviewed where he presents his latest project VÀrtaterminalen and answers some questions about vibrations due to human activities.Floor-systems, consisting of concrete slabs supported by steel or concrete beams, have been investigated with simulations in the finite element program Abaqus. In the simulations, the influence of various factors on the natural frequency of floor-systems and the acceleration level caused by dynamic loads, is studied.

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav pÄ organisationer, vilket har medfört att sÀttet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hÄlls idag ansvariga för intressenter som företaget Àr beroende av oavsett om intressenterna har en formell rÀtt att utkrÀva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter Àr avgörande för organisationens existens eftersom relationerna Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna skapa vÀrde. Varje gÄng ett val görs finns det alltid nÄgon part som pÄverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.ForskningsfrÄga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utvidga och fördjupa förstÄelsen av begreppet ansvarstagande utifrÄn perspektiven kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhÄllningssÀtt Àr hermeneutiskt för att kunna tolka och förstÄ hur mÀnniskor upplever sin situation.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna pÄverkats av olika samhÀlleliga förÀndringar. Störst pÄverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. MÄnga förutspÄdde att dessa digitala medier, sÄsom intranÀt, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som lÀnge anvÀnts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte intrÀffat vilket tyder pÄ att papperskanalerna bidrar med nÄgot de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en frÄga om vilka medium som bör anvÀndas för att organisationer ska nÄ sina medarbetare med information.Det sÀtts alltsÄ en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Metaforen har genom historien fÀngslat filosofer, och redan pÄ Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i sprÄket och vad metaforer kan tÀnkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och frÀmst stanna till och frÄga sig vad en metafor egentligen Àr. Det finns ett otal metaforer och variationerna Àr oÀndliga, men i regel bestÄr en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sÀtter sÄledes tvÄ entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad pÄ nÄgon typ av likhet. Ett klassiskt exempel Àr Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

LÀroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och förÀldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med förÀldrarna om barnets trivsel, utveckling, lÀrande samt genomföra utvecklingssamtal. MÄlet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarförÀldrars syn pÄ kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas Àven upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som anvÀndes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Under det senaste decenniet har en skÀrpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strÀngare lagstiftningen Àr att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som stÀlls och dÀrmed mÄste de stÀngas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttÀckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sÀtt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser Àr att ÄteranvÀnda restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan anvÀndas som konstruktionsmaterial vid sluttÀckning av deponier Àr bottenaska och en tÀnkbar applikation Àr som drÀneringsskikt.

Tiden dÄ en bra produkt sÄlde sig sjÀlv Àr över. Forskare Àr överens om att det ökade utbudet av produkter i dagens samhÀlle har medfört att företagens utmaning numera ligger i att differentiera likartade produkter genom att förvandla dessa till ett koncept eller en livsstil. VÀrderingar och kÀnslor som ett visst företag symboliserar har blivit viktiga element i denna differentiering. VarumÀrken Àr numera mer Àn bara ett namn och en logotyp och mÀnniskor konsumerar inte lÀngre en produkt utan ett varumÀrke och allt vad det stÄr för. VarumÀrkesbyggande har med andra ord blivit en viktig konkurrensfaktor.

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

SammanfattningDet hÀr arbetet Àr en litteraturstudie. Arbetet tar upp litteratur om kommunikation i vÄrden frÀmst frÄn humansidan, men Àven en del veterinÀrlitteratur. Arbetet tar upp grunden för kommunikation och olika kommunikationsmodeller. Vidare tas sjuksköterskans roll upp och hur den kan pÄverka relationen till patienten genom professionalism, empati, mÀnniskosyn och medmÀnsklighet. Det handlar Àven om vad litteraturen sÀger om effekten av behandling som ett resultat av kommunikation samt hur man kan mÀta effekten av behandling.

Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus, tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet. TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.

Begreppet kultkontinuitet anvÀnds mÄnga gÄnger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen frÄn en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvÀrvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förÀndrad form. Symboliken Àr emellertid i mÄnga fall otydlig, och kan mer förstÄs genom vad jag benÀmner som en symbolisk anknytning; det vill sÀga Àven om symbolerna inte direkt gÄr att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.