Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells tvÄ inflytelserika berÀttarmodeller frÄn 1980-talet fortfarande Äterfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberÀttandet och jÀmför vidare de typiska elementen frÄn de tvÄ berÀttarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgÄr jag ifrÄn filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebÀr samt de tre byggstenarna han anser vara mest vÀsentliga. Dessa Àr lÄnga tagningar, en ickeberÀttande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgÄngspunkt i detta utför jag en nÀrlÀsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

SammanfattningStudiens syfte Àr att förstÄ och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primÀra förhandlingsskyldigheten fungerar pÄ en svensk högskola.Studiens teori bygger pÄ fem element som Àr grundlÀgganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka Àr; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats pÄ en organisations medbestÀmmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förstÄelse av fenomenet medbestÀmmande -förhandlingens tillÀmningsomrÄde.Den metod som jag anvÀnt mig av Àr den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförstÄelse av de handlingar och sociala processer som informanterna prÀglas av. Detta görs genom att försöka förstÄ och beskriva informanternas upplevelse av medbestÀmmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och bitrÀdande personalchef pÄ den undersökta organisationen, för att fÄ deras syn pÄ lagrummets tillÀmpning. Jag har Àven genomfört tvÄ deltagande observationer, dÄ jag deltagit under organisationens medbestÀmmandeförhandlingar.

Under tidigt 80-tal vÀxte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad pÄ den tidens kommunikationsmönster. Idag nÀstan 20 Är senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förÀndringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar pÄ ny teknik med hÀnsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat anvÀndnings- och pÄverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill sÀga bÄde kvalitativt och kvantitativt.

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Uppsatsen utforskar legenden om den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberÀttelsen lÀmnat pÄ konsten. En ikonografisk metod anvÀnds för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berÀttelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgÄtt en transformation sedan 1500-talet..

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.