Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bÀttre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lÀrt sig toleranser, passform och mÄttsÀttning som Àr de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi frÀmst vilka omrÄden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbÀttras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillvÀxt och produktivitet. UtifrÄn resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus Àr framtidens byggnadssÀtt.  SmÄhus i trÀ Àr i sÀrklass de största inom prefabricerat byggande och uppgÄr idag till hela 90 % av nyproduktionen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Som alla vet och som alla lÀst har anvÀndandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio Ären vilket har lett till att mÀngden information som nu finns tillgÀnglig pÄ nÄgra sekunders avstÄnd in i framtiden Àr gigantiskt. DÄ fler och fler företag vill nÄ ut till den breda publik som Internet har, mÄste de skapa webbsajter pÄ ett sÄdant sÀtt att de fÄngar besökarnas intresse snabbt och fÄr dem att göra Äterbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhÄrd. Hur kan man dÄ fÄnga intresset hos besökare för att fÄ en större chans att pÄverka dem positivt och det snabbt? Den hÀr rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som Àr avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behÄlla de som redan finns.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Genom att analysera olika individers surfbeteende sÄ kan man Àven optimera hemsidor efter sitt eget tycke. Detta gör man med hjÀlp av webbanalysverktyg som finns av alla dess slag. Betalversioner sÄvÀl som gratisversioner. Dessa i sin tur innehÄller olika features som möjliggör, för dig som anvÀndare, olika tillvÀgagÄngssÀtt och metoder över hur du ska analysera en besökares beteende. Med denna uppsats har vi valt att undersöka vilka av de vanligaste features som finns som Àr de viktigaste ur en anvÀndares perspektiv.

ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Varje Är drabbas cirka 12000 personer i Sverige av afasi. Den vanligaste orsaken Àr stroke det vill sÀga hjÀrnblödning eller hjÀrninfarkt. Skadan vid afasi Àr lokaliserad till de omrÄden i hjÀrnan som styr sprÄkfunktionerna, vilket ger upphov till tal- lÀs- och skrivsvÄrigheter. OförmÄga att förmedla sig verbalt resulterar ofta i Àngslan och frustration frÄn patientens sida. SvÄrigheter att kommunicera med patienten medför problematik i omvÄrdnadssituationer och vÄrdpersonal upplever att de stÄr handfallna i mötet med patienten som har afasi dÄ de inte förstÄr vad patienten vill förmedla.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.