Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegrÀnssnitt med hjÀlp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga mÄlgruppen utgör personer som frÀmst arbetar inom A4Cloud-projektet.För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes anvÀndartester dÀr testpersonerna fick anvÀnda sig av det upprÀttade tidslinjegrÀnssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. BÄde kvalitativa intervjuer samt statistiska framstÀllningar genomfördes under studien.De slutsatser som kan dras frÄn denna studie Àr att nÄgra element var svÄruppfattade som interaktiva element och svÄra att Ätskilja frÄn resten av grÀnssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrÄgade under intervjun om de kunde tÀnka sig anvÀnda tidslinjegrÀnssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat nÄgon roll nÀr testpersonerna besvarade tidigare nÀmnda intervjufrÄga, utan behovet att vilja ha koll pÄ sina delningar med diverse tjÀnster verkar vara det som avgör..

Att ha en vÀlfungerande intern kommunikation inom en organisation Àr av yttersta vikt. Att dessutom ha en vÀlfungerande intern kommunikation under en krishÀndelse Àr fundamental.Idag hamnar samhÀllen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta Àr nÀstintill oundvikligt. Det som dock Àr hanterbart Àr kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation pÄ prov i och med ett terrorattentat dÀr en sjÀlvmordsbombare sprÀngde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte pÄ att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna hÀndelse.

Kundservice har blivit allt viktigare inom detaljhandel i och med den ökade försÀljningen som sker pÄ internet. Kundservice har nÀstan blivit en form av marknadsföring för fysiska butiker. Trotts den hÄrda konkurrensen mellan butiker pÄ marknaden kan man som kund uppleva dÄlig service och kundbemötande. Det kan bero pÄ fler faktorer, en av faktorerna skulle kunna vara att butikssÀljare Àr snabba att kategorisera kunder efter deras attribut. SÄ hur stor pÄverka har egentligen vÄra klÀder pÄ mÀnniskors bedömning om oss? Kan kundbemötandet i butik pÄverkas av de klÀder som en kund bÀr? Detta Àr frÄgor som vÀckte intresset för Àmnet i den hÀr studien och som ligger till grund för studiens huvudfrÄga.

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hÀlso- och sjukvÄrden Àr snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som berÀknas tas i bruk Är 2008. Visionen Àr ?en patient ? en journal? och förÀndringen ska innebÀra att tvÀrprofessionella journaler upprÀttas. MÄlet Àr att denna ska ge patienten en ökad tillgÄng till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvÄrdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Hur kan B2B-byrÄer anpassa sina tjÀnster efter konjunkturlÀget, utan att kompromissa med kvalitet och genomslag?Vi har genom intervjuer med elva Business-2-Business företag i SkÄne, och tre B2B-byrÄer samlat information till undersök-ningen. Detta i ett försök att kartlÀgga företagens och byrÄer-nas arbetssÀtt. Denna information har sedan legat till grund för den analys som gjorts av den generella bild vi skapat oss av företagens och byrÄernas arbetssÀtt, för att utifrÄn den kunna föreslÄ ett mer tillfredsstÀllande arbetssÀtt för alla parter..

Syftet med studien Àr att undersöka hur gamification anvÀnts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den Àmnar ocksÄ undersöka inom vilka kontexter som gamification har anvÀnts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har nÄgon pÄverkan pÄ motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification pÄ ett eller annat sÀtt har varit föremÄl för undersökningen och valdes ut med ett mÄlinriktat urval.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer dÀr respondenterna fick stor möjlighet att berÀtta fritt och styra samtalet inom ramarna för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visade att gamification har mÄnga element med egenskaper att skapa bÄde yttre och inre motivation hos sina anvÀndare samt att det har stora möjligheter att anvÀndas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang sÄ lÀnge stor hÀnsyn tas till aktuell mÄlgrupp och kontext.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska sprĂ„ketEtt textperspektiv pĂ„ kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska sprĂ„ket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.