Uppgiften har inneburit att utreda och redovisa några av de möjliga sensoralternativ som med ett 10-årigt perspektiv är möjliga att implementera i en svensk UAV motsvarande det svenska UAV - systemet ?Ugglan?. Fokus avseende uppgifter för UAV ? systemet har legat på taktisk nivå med inriktning mot spaning och ledning av indirekt eld. Slutligen har uppgiften varit att värdera de olika sensoralternativen och förorda vilken eller vilka sensorer i kombination som ger bäst effekt sett till tänkt användningsområde för UAV´n.

I detta examensarbete undersöks möjligheten att automatisera underhåll med ett trådlöst inbyggt sensorsystem i en fallstudie om tvättmaskiner. Idén är att produkten ständigt kontrolleras via ett trådlös inbyggd sensor-system, där den kopplas upp och övervakas via ett moln. Det presenteras två molntjänster varav ett av dem används. En trådlös sensordesign an-vänds för att visa hur arbetet läggs upp, följt av hierarkiska modeller som beskriver designen i hårdvaru-och mjukvarunivå. Fem olika input-/outpu-tanalyser presenteras, där viktiga parametrar undersöks utifrån flera olika perspektiv och sensorer som kan mäta dessa parametrar.Som det framgår i resultatet, används den mest effektiva input-/outpu-tanalysen praktiskt på tvättmaskinen samt att prototypen anpassas efter den valda input-/outputanalysen.

Målet med detta examensarbete är att ersätta den tidigare lösningen av sensorfingret med andra komponenter, eller hitta en annan sensor med motsvarande funktion.Arbetet har begränsats av att ESAB vill ha ett mekaniskt finger för användarvänlighetens skull. Efter en förundersökning av olika typer av sensorer har vi valt att använda oss av trådtöjningsgivare som sensorer till det mekaniska sensorfingret. I och med detta val behövde vi även komma med ett teoretiskt förslag på en mekanisk upphängning av sensorfingret.Vi har byggt upp två separata Wheatstonebryggor med varsin instrumentförstärkare (INA125). Utsignalen från bryggorna är relativt liten och behövde förstärkas cirka 2000 gånger.Nollbalansering av bryggorna har skett manuellt med potentiometrar men vi har även gett ett förslag på en lösning där nollbalansering kan ske med ett enkelt knapptryck. Knappen är placerad på upphängningen på ett sådant sätt att man inte kan trycka oavsiktligt på knappen.Resultatet av arbetet är en uppkoppling på en experimentplatta samt förslag på hur upphängningen och sensorfingret designmässigt kan se ut.För vidare arbetsgång behövs en prototyp för att testa livslängden och ta reda på vilken känslighet som är mest optimal..

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Användandet av trådlösa sensorer inom byggindustrin är relativt nytt. Sensiblesolutions AB har utvecklat en produkt för fuktindikering som kan användasi t.ex. lätta utfackningsväggar. Systemet bygger på att två styckenpassiva RFID-taggar fästs på ett kort med ett mellanrum så att inte taggarnastör varandra. Den ena är täckt med en fuktabsorberande pappersbit som tarupp fukt ur den omgivande luften medan den andra är öppen mot omgivandeluft.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en prototyp för en absolutläges-sensor, benämnd AOS. Arbetet är utfört på uppdrag av Electrum Automation AB som med hjälp av prototypen vill utvärdera om en skarp produkt kan tas fram genom att använda billiga sensorer främst avsedda för konsumentbruk. AOS ska kunna användas för att mäta absolut orientering, dvs. lutning och riktning i förhållande till jordens gravitation och magnetfält. Den ska kunna appliceras i tuffa och säkerhetskritiska miljöer, t.ex.

För att på ett effektivt sätt kunna reglera miljön i en byggnad krävs god tillgång till pålitlig data. Den inledande arkitekturen för ett system som ska klara av att mäta luftkvalité och värme i en byggnad tas fram i detta projekt. Projeket fokuserar på att ta fram arkitekturen för temperaturmätning men ser till att öppna för möjligheten för att bygga ut den framtagna arkitekturen med fler sensorer..

Det här examensarbetet har utförts inom programmet högskoleingenjör datateknik vid Linköpings Universitet under våren 2015 och utförts på begäran av ArcCore i Linköping. Syftet med det här examensarbetet är att skapa och designa en användarvänlig Androidapplikation som trådlöst kan kommunicera med electronic control units i bil eller testmiljö.Androidapplikationen består av fem huvudskärmar, fyra vars uppgift är att skriva ut informationen som åker över CAN bussen. De fem skärmarna är start, felkoder, sensorer, ECU extract och overview. Start tar dig vidare till de andra skärmarna, felkoder skriver ut alla felkoder, sensorer skriver ut alla sensorvärden, ECU extract skriver ut all information och overview visar en virtuell instrumentbräda. Användarutvärderingar har utförts för att ta fram både designen och layouten på applikationen.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett arti ciellt värmeljus. Fokus harlegat på funktionalitet och återgivning av en realistisk ljusbild. Rapporten behandlarkonstruktion av elektroniska kretsar för trådlös strömöverföring och sensorer.Vidare behandlas också utveckling av mjukvara samt fysisk formgivning i syfte attge bättre spridning av ljuset. Resultatet visar möjliga tekniker som kan användasför att ta fram en produkt i syfte att verka som ett substitut för dagens traditionellavärmeljus..

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett artificiellt värmeljus. Fokus har legat på funktionalitet och återgivning av en realistisk ljusbild. Rapporten behandlar konstruktion av elektroniska kretsar för trådlös strömöverföring och sensorer. Vidare behandlas också utveckling av mjukvara samt fysisk formgivning i syfte attge bättre spridning av ljuset. Resultatet visar möjliga tekniker som kan användas för att ta fram en produkt i syfte att verka som ett substitut för dagens traditionellavärmeljus..

Långtidsbehandling med ventilator utan tillräcklig befuktning kan torka ut en patients luftvägarmed olika komplikationer som följd. Målet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och värma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast använda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde åtgärdas. De två vanligaste befuktartyperna är HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den främsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermätta luften med kondensutfällning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillräckliga fukt- och temperaturnivåer nåddes.Därför togs en ny design fram med målet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett artificiellt värmeljus. Fokus har legat på funktionalitet och återgivning av en realistisk ljusbild. Rapporten behandlar konstruktion av elektroniska kretsar för trådlös strömöverföring och sensorer. Vidare behandlas också utveckling av mjukvara samt fysisk formgivning i syfte attge bättre spridning av ljuset. Resultatet visar möjliga tekniker som kan användas för att ta fram en produkt i syfte att verka som ett substitut för dagens traditionellavärmeljus..

Detta examensarbete på 22,5 hp är en del av mekatronikingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivaren är Valmet AB (tidigare Metso AB) i Hagfors som tillverkar och säljer malsegmentslitdelar för pappersindustri och massaindustri.Projektet behandlar en av de tre formmaskiner som finns på företaget, kallad M01. Formningsmomentet är grunden till gjutresultatet av produkterna och i dagsläget är det för stora variationer på kvalitetsutfall, delvis orsakat av för många frihetsgrader i hur maskinen opereras. Målet är att komma fram till en automatiserad lösning av utstötning av skalhalvor, hålla en jämnare nivå i sandkassen genom nivåmätning samt minska spill vid påfyllningen av sand.En tryckvakt och en ultraljudsgivare användes för att kunna mäta maskinens tillstånd och som styrning användes en extern PLC, Siemens LOGO! utöver den ordinarie PLC:n som används.Resultatet blev en prototyp som tillsammans med ett antal nya sensorer kan göra testmätningar och tillfälligt styra maskinen för att få en anvisning om det kan vara en bra lösning i framtiden. Lösningen ska senare kunna utvecklas fullt ut med bättre sensorer och dess funktioner ska kunna implementeras i den ordinarie PLC:n för att användas i samtliga formmaskiner.Alla lösningar fick inte fullt önskvärt resultat men de är ändå ett steg i rätt riktning.

Långtidsbehandling med ventilator utan tillräcklig befuktning kan torka ut en patients luftvägarmed olika komplikationer som följd. Målet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och värma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast använda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde åtgärdas. De två vanligaste befuktartyperna är HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den främsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermätta luften med kondensutfällning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillräckliga fukt- och temperaturnivåer nåddes.Därför togs en ny design fram med målet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.

Kamouflage är ett viktigt område inom militär överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebär kamouflage att anpassa rörelse, uppträdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebär kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gäller för hela det elektromagnetiska spektrumet där hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-området såväl som i det visuella området. I takt med att tekniken går framåt utvecklas mer avancerade sensorer.