Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs bestÀllningar ofta med hjÀlp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr vÀldigt lÄng. Electronic Data Interchange (EDI) Àr en teknik som lÄter företag göra affÀrer pÄ ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sÀtt vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr minskar. EDI har anvÀnts i mÄnga Är men dÄ mest av stora företag som har tillrÀckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprÀtta erforderliga kommunikationslÀnkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krÀvs för detta och blir sÄledes utan effektivare handelsrutiner.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

The task of constructing a transmission has been provided to us by Digital Engineering, which is a company located in Hovmantorp. After meeting with Digital Engineering we started immediately with the brainstorming to find different ideas with pen and paper. After having presented a number of concepts for the company, we had finally chosen a winner. For the gearbox to be able to work in a good way the tension must never exceed the strain limit of the material. A prototype of the gearbox was produced by TKB Modell.

Syftet med denna studie Àr att redovisa vad som skett de senaste Ären vad gÀller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jÀmföra med de krav som stÀllts. Det beskrivs i vilken mÄn inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sÀtt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som fÄr en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra..

I uppsatsen söker jag svar pÄ om eleverna har Àndrat studiebeteende och lÀmnat det skrivna bladet till förmÄn för det elektroniska dokumentet, i en studiemiljö som erbjuder bÄda alternativen. I studien undersöker jag Àven vilka faktorerna kan vara kring elevernas val av dokumenttyp vid lÀrsituationen. Slutsatser jag kunnat dra i arbetet Àr att elever av i dag nyttjar elektroniska dokument i högre utstrÀckning om tillgÄngen pÄ datorer Àr hög och materialet finns lagrat elektroniskt. I diskussionen kring resultatet förs Àven tankegÄngar om en god tillgÄng pÄ e-dokument samt datorer ger större möjlighet att individualisera studierna..

SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

I detta arbete har en fallstudie utförts pÄ Vattenfall Ringhals som har cirka 1200 anstÀllda. Denna fallstudie Àr en undersökning om hur anvÀndare ser pÄ intranÀt som informationsförmedlare. Undersökningens syfte Àr att visa pÄ problem och möjligheter med intranÀt som informationsförmedlare. Informationen har samlats in via enkÀter, intervjuer och litteraturstudier. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att det finns en statusskillnad mellan elektroniskt representerad information och information tryckt pÄ papper.

I utbildningen systemvetenskap, 120 poÀng, vid LuleÄs Tekniska Universitet ingÄr det att skriva en C-uppsats som examensarbete. Syftet har varit att skapa förstÄelse för orsakerna till varför det Àr problematiskt för företag att fakturera elektroniskt, samt för vilka negativa faktorer som pÄverkar genomslagskraften. UtifrÄn detta kan företag, som inte infört elektroniska faktureringar, sjÀlva skapa en uppfattning om elektronisk fakturering. TillvÀgagÄngssÀttet har varit, att efter teoristudie, göra intervjuer. JÀmförelse av resultaten visar att teorin bekrÀftas av empirin.

Syftet med studien var att undersöka rederiernas syn pÄ brÀnslecellen och framförallt försöka avgöra förutsÀttningarna för nÀr brÀnslecellen kan fÄ sitt genombrott till sjöss.Datainsamlingen skedde med en internationellt distribuerad enkÀt i elektroniskt format. Urvalet bestÀmdes till att omfatta de fem största rederierna i de tjugo största flaggstaterna och Àven de fem största svenska rederierna.Svarsfrekvensen blev tyvÀrr för lÄg för att möjliggöra nÄgra sÀkra slutsatser. Resultatet tyder ÀndÄ pÄ att sjöfartsnÀringen inte Àr beredda att betala mer för en brÀnslecell Àn för ett konventionellt system. DÀrför kommer ett genombrott troligen inte att ske utan ökade miljöavgifter, införsel av handel med utslÀppsrÀtter eller drastiskt höjda brÀnslepriser..

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kÀnnetecknar ett framgÄngsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus pÄ systemupplÀgg för anbudslÀggare och upplevelse av anvÀndarvÀnlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet Àr de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgÄngsrikt e-auktionssystem. Studien pÄvisar Àven en relation mellan ett framgÄngsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Syftet med examensprojektet var att mÀrka upp rör och ventiler sÄ att operatörerna lÀttare kunde identifiera dem. Samt lÀra sig jÀmföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstÄ hur en indunstning fungerar. NÀr vi kom till LantmÀnnen Agroetanol sÄ fick man reda pÄ nÄgra uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men Àven göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt Àven elektroniskt vad som hÀnder i indunstning.

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och bestÀlldes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mÀtning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmÀtning. Verktyget Àr tÀnkt att anvÀndas vid veterinÀrtandvÄrd för hundar och katter.Detta Àr en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avlÀsningar. AnvÀndaren ska med hjÀlp av mÀtutrustningen kunna mÀta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mÀtvÀrdena och skickar dessa till en vÀrddator.I rapporten beskrivs hur vi har gÄtt tillvÀga frÄn idé till fÀrdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en fÀrdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag frÄn AVL SödertÀlje Powertrain Engineering AB.MÄlet med arbetet har varit att utveckla ett styrsystem för ett elektroniskt styrt pneumatiskhydraulisktventilsystem pÄ en encylindrig förbrÀnningsmotor i en testcell. AVL Àr enoberoende firma som utvecklar drivlinor med förbrÀnningsmotorer samt instrumenterings- ochtestsystem. Ventilsystemet, med ett fungerande styrsystem, ska anvÀndas i AVLs utvecklingsochforskningsarbete pÄ förbrÀnningsmotorer.Ventilsystemet,Free Valve Technology, Àr utvecklat av Cargine Engineering AB och bestÄr avelektroniskt styrda pneumatisk-hydrauliska aktivatorer som opererar en motorventil individuellt.Aktivatorernas styrsystem har utvecklats helt iSimulink och implementerats som en integreraddel i det av AVL utvecklade motorstyrsystemet Raptor. HÄrdvaran och plattformen Àr ett rapidprototyping system frÄn dSPACE GmbH. Systemet har visat sig fungera tillfredsstÀllande i entestcellmiljö vid lyfthöjder större Àn 3 mm och varvtal lÀgre Àn 2500 rpm, Àven underförbrÀnning.