Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

 FrÄgestÀllning: Vilka nyckelaktiviteter anvÀnder sig företag av för att skapa vÀrde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvÀrdeskapande process tillsammans med sina kunder och anvÀndare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design dÀr semistrukturerade intervjuer utfördes medmÄlstyrt urval av 7 respondenter frÄn olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts Àgnar sig Ät olika typer avnyckelaktiviteter i den vÀrdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som Àr gemensamma för de olika företagen och vissa anvÀnds mer flitigt ellerframgÄngsrikt Àn andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag sÄ visar studienatt det finns en grundlÀggande process. Denna bestÄr av att företaget skickar ut nÄgon form avoutput som nÄr kunden och engagerar denna.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), Àr en av latinamerikas och kanske vÀrldens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen Àr dessutom verksam i en av vÀrldens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smÀltdeglar.I vÄr uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillÀmpa nÀr det gÀller att driva frÄgor om demokrati framÄt. Som teoretiskt ramverk tillÀmpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllning har vi genom en bred empirisk bas försökt ÄskÄdliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrÄn denna information dragit vÄra slutsatser..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.

I Sverige insjuknar varje Är 42 000 mÀnniskor i hjÀrtinfarkt och mer Àn hÀlften av dem drabbas i efterförloppet av en depressionsepisod. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av det sociala stödet och avsaknad av stöd efter hjÀrtinfarkt. Metoden var litteraturstudie. Databassökningar gjordes i CINAHL som granskades i olika urvalssteg och utifrÄn granskningsmallar samt resulterade i tio artiklar publicerade 1995-2009 och Artiklarna analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Litteraturstudiens metod utgick frÄn Polit och Becks arbetsmodell pÄ nio steg.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

Det offentliga rummet Àr sÄ mycket mer Àn bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mÀnskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan mÄna om och vÀlja att göra utrymme för. För ?livet? uppstÄr inte bara av sig sjÀlvt.

Arbetet Àr en fallstudie om aktiva nautikers instÀllning till anvÀndandet av AIS och radar ur en navigatorisk synpunkt. Syftet var att fÄ en uppfattning om hur ett av de nyaste elektroniska hjÀlpmedlen stÄr sig mot ett av de mer inarbetade och beprövade instrumenten som finns ombord pÄ dagens kommersiella fartyg.För att kunna fÄ en uppfattning om vad nautikerna ansÄg utfördes intervjuer ombord pÄ ett svenskt fartyg. FrÄgorna som stÀlldes var samma för bÄde AIS och radar för att datan skulle bli jÀmförbara. De slutsatser som drogs var att AIS som fristÄende system inte Ànnu Àr nÄgot som dagens nautiker litar pÄ. DÄ radarn togs upp till diskussion var mönstret tydligt att systemet ansÄgs ha hög tillförlitlighet samt att nautikerna nÀst efter sina egna ögon litar mest pÄ radarn bland de navigatoriska hjÀlpmedlen.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.