Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Inom hälso- och sjukvården hanteras känslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och därmed bli mer lättillgänglig. Användarna av informationssystemen kan vara en säkerhetsrisk. Metoderna som används vid intrångsförsök inriktas alltmer på att involvera människor istället för att enbart använda sig av teknik.Syftet med detta arbete är att undersöka användarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssäkerheten för digitalt lagrad patientinformation.Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anställda på ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrång och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen.

Sociala medier beskrivs idag som en ny marknadsföringsplattform med en rad olika kommunikationskanaler. Något som är utmärkande för just denna plattform är den makt som ges till konsumenterna i och med att en stor del av kommunikationen numera ligger hos dem. Detta ger företag som skall marknadsföra sig en ny roll och en svårighet uppstår i hur de skall anpassa sitt varumärke efter de nya kanalerna. Baserat på detta problem har studiens syfte formulerats vilket är att ta fram underlag för hur ett företag med B2B-inriktning kan marknadsföra sig och sitt varumärke i olika sociala mediekanaler och hur valet av dessa kanaler påverkar företagets varumärkesvärde.Uppsatsen utgår ifrån fyra huvudområden vilka är marknadsföring, B2B, varumärken samt sociala medier och tillsammans utgör de den teoretiska grunden i arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer som strävar efter att ge svar på hur ett B2B-företag skall arbeta med marknadsföring i sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Denna uppsats handlar om hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av Riksskatteverkets mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering. Målet med uppsatsen är att undersöka om innehavare av mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering är medvetna om de säkerhetsrisker som föreligger och hur de skyddar sina certifikat och nycklar från obehörig åtkomst. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts hos sex företag som använder sig av Riksskatteverkets certifikat för elektronisk signering vid skattedeklaration. Vi redogör för vad säkerhetsmedvetenhet innebär, vilka säkerhetsåtgärder som enligt teorin bör vidtas för att skydda en Internetansluten arbetsplats och vilka säkerhetsrekommendationer som ges av certifikatutgivaren. En jämförelse görs sedan med vilka åtgärder certifikatinnehavarna faktiskt vidtagit.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna påverkats av olika samhälleliga förändringar. Störst påverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. Många förutspådde att dessa digitala medier, såsom intranät, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som länge använts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte inträffat vilket tyder på att papperskanalerna bidrar med något de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en fråga om vilka medium som bör användas för att organisationer ska nå sina medarbetare med information.Det sätts alltså en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg..

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.

BakgrundSjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.