Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera utvecklingen av anvÀndandet av elektroniska business-to-business auktioner, utifrÄn ett kundperspektiv i fordonsbranschen. Metod: Denna uppsats prÀglas av den kvalitativa metoden, för att dÀrigenom ge en ökad förstÄelse kring utvecklingen av anvÀndandet av e-auktioner. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts, varpÄ intervjuer med representanter för företag i fordonsbranschen gjorts. Slutsatser: Som utgÄngspunkt har vi valt uppskattningen att e-auktioner skall motsvara 25 procent av den elektroniska B2B-handeln i fordonsindustrin 2002. Det rÄder en övertygelse om att en betydande missrÀkning gjorts.

Detta examensarbete handlar om EMC i allmanhet och overhorning i flatkabel samt ledningar i synnerhet. Arbetsuppgiften gick ut pa att undersoka overhorning i en flatkabel och ett kretskort.EMC, som star for elektromagnetisk kompatibilitet, beskriver mojligheten for elektriska och elektroniska system att fungera utan att stora andra system. Den beskriver aven formagan att fungera pa en angiven elektromagnetisk miljo for elektriska och elektroniska system. Problemet med overhorning i kablar och ledningar ar kant sedan tidigare och inom PCB design ar overhorning ett viktigt EMC problem.Tva undersokningar gjordes dar den forsta undersokningen utfordes pa flatkabeln. Matningar gjordes med ett oscilloskop for att sedan jamforas med teorin i form av berakningar och simuleringar.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

Sverige har idag nÀstan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 Är, ÀndÄ har genombrottet för e-Fakturan lÄtit vÀnta pÄ sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjÀnsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete Àr att mÀta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara pÄ frÄgan varför tjÀnsten fÄtt sÄ litet genomslag bland bÄde organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig pÄ en webbaserad enkÀt riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebÀr nÀstan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sÀttas i relation till grundinvesteringen och antalet utstÀllda fakturor.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

This thesis paper presents experiences and views on collaborative writing from interviews with university students. Analysis of these interviews, focusing on problems with coordination and technological tools,  shows that problems to some extent can be avoided with knowledge of the tools used and knowledge of coordination..

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett arti ciellt vÀrmeljus. Fokus harlegat pÄ funktionalitet och Ätergivning av en realistisk ljusbild. Rapporten behandlarkonstruktion av elektroniska kretsar för trÄdlös strömöverföring och sensorer.Vidare behandlas ocksÄ utveckling av mjukvara samt fysisk formgivning i syfte attge bÀttre spridning av ljuset. Resultatet visar möjliga tekniker som kan anvÀndasför att ta fram en produkt i syfte att verka som ett substitut för dagens traditionellavÀrmeljus..

Hos mÄnga företag anvÀnds whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta Àr sÄ kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan Àven vÀlja att anvÀnda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel pÄ detta Àr sÄ kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har bÄda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag pÄ uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som anvÀnder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvÀrldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom Àmnet.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett artificiellt vÀrmeljus. Fokus har legat pÄ funktionalitet och Ätergivning av en realistisk ljusbild. Rapporten behandlar konstruktion av elektroniska kretsar för trÄdlös strömöverföring och sensorer. Vidare behandlas ocksÄ utveckling av mjukvara samt fysisk formgivning i syfte attge bÀttre spridning av ljuset. Resultatet visar möjliga tekniker som kan anvÀndas för att ta fram en produkt i syfte att verka som ett substitut för dagens traditionellavÀrmeljus..

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), pÄ grund av sin Älder och sprÄkbruk, framstÄ som förÄldrad i dagens informationssamhÀlle. PÄ grund hÀrav har vi studerat frÄgan samt utvalda avtalsrÀttsliga begrepp och upptÀckt att AvtL, p.g.a. sin allmÀnna reglering och den praxis som utbildats genom Ären, fortfarande fullt ut Àr relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vÄr uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik Àr ej sÄ omfattande att ny lagstiftning nödvÀndigtvis Àr enda sÀttet att reglera detta. Vi har framstÀllt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrÀttsliga regler för att omfatta Àven dagens ?nya? kommunikationsverktyg.