Sök:

Sökresultat:

498 Uppsatser om Elektroniska informationsflöden - Sida 2 av 34

Den elektroniska handelns förutsÀttningar via digital-TV kontra Internet

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsÀttningar att slÄ sig in pÄ den redan befintliga marknaden dÀr bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV Àr en tjÀnst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagslÀget, har en jÀmförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett mer konkret resultat vad det gÀller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet Àr pÄ frammarsch och om tekniken fungerar bra pÄ Internet, kan erfarenheterna Àven utnyttjas och anvÀndas pÄ digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och Àven att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar ocksÄ vilka produkter och tjÀnster som kommer att finnas tillgÀngligt via digital-TV..

Elektroniska pengar : En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden

Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill sÀga genom sedlar och mynt, men Àven ocksÄ med andra betalningsmedel. I dagens samhÀlle Àr Internet dÀremot en stor del av mÀnniskans vardagliga liv, vilket har resulterat i att mÄnga av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som Àr elektroniska. En av de moderna betalningsformerna Àr betalning med elektroniska pengar. E-pengar Àr ett tvetydigt begrepp, inte bara pÄ grund av att det Àr svÄrt att definiera, utan Àven pÄ grund av att det kan förvÀxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen Àr en undersökning av vad e-pengar Àr, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregÄende Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds Àven förfarandet nÀr betalning görs med e-pengar, vidare jÀmförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet gÄr till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill sÀga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ?kreditpengar?).

MĂ„l och motivation : Fallstudier inom detaljhandeln

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eller kommer att pÄverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format. Det uppnÄs genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag vÀljer att anvÀnda Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar medan vissa andra Àn sÄ lÀnge valt att avstÄ. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhÄlla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgÄende bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Kan elektroniska medel förskingras?

Syftet med arbetet Àr att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillÀmpas pÄ förskingring av elektroniska medel. För att fÄ en förstÄelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott Àr ekonomisk skada för den drabbade och uppsÄt frÄn gÀrningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet Àr ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som Àr mer specifika. Det finns mÄnga definitioner och vi har valt att ta upp nÄgra av dem.

Studenters anvÀndning av elektroniska kÀllor ? en anvÀndarundersökning vid VÀxjö universitetsbibliotek

The purpose of this master?s thesis is to gain insights into students? usage and attitudes towards electronic articles and electronic books and how students feel about a change from print collections to digital collections at VÀxjö University Library. The main questions are: How do different groups of students use the library collections of electronic articles and electronic books? What factors influence the usage of the library collections of electronic articles and electronic books among students? What are the students? experiences of reading electronic books in comparison with reading print books? What would different groups of students think if the literature they need for their studies were purchased in electronic form instead of print? To answer the questions a user study was carried out at VÀxjö university library. A web survey was sent to students that had a library card and an email address registered at the library.

Elektroniska affÀrer- en undersökning av Företags anvÀndning av EDIFACT och XML

Elektroniska affÀrer innebÀr att affÀrssystem kopplas upp mot varandra i nÀtverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. AnvÀndningen av EDIFACT krÀver mycket kunskap vilket ofta smÄföretag saknar.

Informationsflöden i e-logistik : En studie av elektroniskt informationsutbyte i den nya logistiken

Elektroniska affÀrer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken Àr kraven pÄ informations- och kunskapstillgÀnglighet större Àn pÄ fysiska resurser. E-logistik bygger pÄ att ha tillgÄng till rÀtt information pÄ rÀtt plats i rÀtt tid. Det Àr dÀrför viktigt att ha en sÄ klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar pÄ att belysa vilka informationsflödena Àr i dagens e-logistik, samt vilka aspekter Àr viktiga att beakta med avseende pÄ elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tÀnkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik Àr före, under och efter transport.

Moms pÄ elektroniska tjÀnster

EU beslutade 2002 om en sÀrskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försÀljning av elektroniska tjÀnster. FrÄgetecken om var eller av vem som moms ska erlÀggas kan ibland uppstÄ. FörvaltningsrÀtten och regeringen har gjort olika bedömningar betrÀffande mervÀrdesskatteskyldighet för tvÄ svenska företag vars tjÀnster varit underkastade moms i andra lÀnder. Medan förvaltningsrÀtten dömde företag A att betala mervÀrdeskatt befriade regeringen företag B frÄn mervÀrdebeskattning.Syftet Àr att utreda hur skattskyldighet betrÀffande samma elektroniska tjÀnster kan uppkomma i olika medlemslÀnder samt om de som tillhandahÄller dessa tjÀnster sÀljer till eller ifrÄn fasta etableringsstÀllen eller om de Àr att betrakta som ÄterförsÀljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemslÀnder kan delvis hÀrledas till de avvikelser som finns mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt betrÀffande innebörden av de olika begrepp som anvÀnds för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan Àven bero pÄ den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjÀnster innefattar samt de skillnader som finns mellan sprÄkversionerna betrÀffande vad som ska anses omfattas.TillhandahÄllare av elektroniska tjÀnster ska erlÀgga mervÀrdeskatt i det land dÀr köparen har sÀtet för sin ekonomiska verksamhet eller dÀr det fasta etableringsstÀllet finns till vilka tjÀnsterna tillhandahÄlls.

Om femfaktormodellen och elektroniska sociala nÀtverk

Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.

Om femfaktormodellen och elektroniska sociala nÀtverk

Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.

Elektroniska signaturer : hur upplevs dess pÄstÄdda brister?

För att informationsöverföring över publika nÀt ska kunna utföras pÄ ett sÀkert sÀtt krÀvs identifiering, signering och kryptering, vilka Àr grundstenarna i en elektronisk signatur. Dessa delar i kombination ger oss bl.a. sÀker e-handel. Som plattform för detta ligger PKI (Public Key Infrastructure), vilket Àr samlingsnamnet för lösningar dÀr man med hjÀlp av en speciell krypteringsteknologi skapar system för identifiering, kryptering och integritetskontroll (Halvarsson & Morin, 2000). Systemen kan anvÀndas för att till exempel skapa elektroniska signaturer för olika typer av avtal, sÀkra elektroniska transaktioner, identifiering av anvÀndare, sÀker e-post, och olika typer av sÀker kommunikation över publika nÀtverk.Tekniken lovordas till stor del, men Àven dess brister förs fram av kritikerna.

Elektroniska affÀrer och EDI : FramgÄngsfaktorer och verksamhetsmÀssiga effekter

En snabb och stÀndig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan anvÀndas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sÀtt att kommunicera information och göra affÀrer pÄ elektroniskt. Detta omrÄde kallas elektroniska affÀrer och fÄr allt större utrymme idag, men vad Àr det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?Elektroniska affÀrer Àr ett stort och komplext omrÄde som ofta kan innebÀra stora förÀndringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förÀndra arbetssÀttet kan vara nÄgot som ses som lite skrÀmmande för en del företag och dÀrför kan det uppstÄ problem med att se de positiva effekterna.

Kreativ arrangering med synthesizer: En beskrivning av hur en konventionell synthesizer kan bidra till nyskapande klanger och arrangemang

Jag undersöker hur den konstnÀrliga processen att arrangera inom popmusik pÄverkas nÀr man som arrangör anvÀnder sig av elektroniska instrument, programmerade för att Äterskapa akustiska klanger, istÀllet för de akustiska instrumenten som Äterskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med tvÄ poplÄtar dÀr klangerna anvÀnds i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

UtvÀrdering av anvÀndargrÀnssnitt för system för Internetbaserade elektroniska affÀrer

Syftet med detta arbete Àr att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affÀrer nÀr det gÀller anvÀndbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas nÀr det gÀller anvÀndbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affÀrer mellan företag och konsumenter.I arbetet redogörs för delar av vad som sÀgs i litteraturen om elektroniska affÀrer och anvÀndbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affÀrer i form av nÀtbutiken Amazon.Elektroniska affÀrer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta omrÄde ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.Ett anvÀndbarsystem i detta arbete definieras som ett system som pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt underlÀttar för anvÀndare att lÀsa en specifik uppgift.

Ungdomars elektroniska kommunikation och dess betydelse för sociala relationer

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvÀndande resulterade i minskat socialt umgÀnge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vÀnskapsrelationer. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes bland 91 elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet. EnkÀten innehöll frÄgor som behandlade vÀnskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation Àr en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgÄng till Internet och mobiltelefon.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->