Syftet med arbetet är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillämpas på förskingring av elektroniska medel. För att få en förståelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott är ekonomisk skada för den drabbade och uppsåt från gärningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet är ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som är mer specifika. Det finns många definitioner och vi har valt att ta upp några av dem.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten? ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel.

The purpose of this master?s thesis is to gain insights into students? usage and attitudes towards electronic articles and electronic books and how students feel about a change from print collections to digital collections at Växjö University Library. The main questions are: How do different groups of students use the library collections of electronic articles and electronic books? What factors influence the usage of the library collections of electronic articles and electronic books among students? What are the students? experiences of reading electronic books in comparison with reading print books? What would different groups of students think if the literature they need for their studies were purchased in electronic form instead of print? To answer the questions a user study was carried out at Växjö university library. A web survey was sent to students that had a library card and an email address registered at the library.

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

En person under 18 år klassificeras som underårig och saknar rättshandlingsförmåga. För att en underårig ska kunna ingå avtal krävs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebär att förmyndaren ger den underåriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underårige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN är av uppfattningen att den underåriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke när avtal ingås av underårig på Internet.

Elektroniska affärer innebär att affärssystem kopplas upp mot varandra i nätverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. Användningen av EDIFACT kräver mycket kunskap vilket ofta småföretag saknar.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta på metoderna för avtalstolkning och se i vad mån de skiljer sig åt mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns många olika sätt att tolka avtal på men utgångspunkten är alltid en gemensam partsavsikt som i båda förhållandena är svår att finna, och som nästa steg en tolkning baserad på lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som också har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden är betydande och en av de klaraste skillnaderna är kravet på tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhållanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare.Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem.Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren.Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010.

Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.

Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.