I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Den målstyrda läroplanen ställer krav på lärares förmåga att utforma, utföra och värdera sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta medför också att lärare måste ges möjlighet att utveckla denna förmåga. Syftet med denna undersökning är att studera idrottslärarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lärarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis påverkas. Vi har begränsat oss till gymnasieidrottslärare på grund av ett antal skäl.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl webbplatsen för Karlstad Universitetsbibliotek möter studenters behov på mobila enheter, samt huruvida de anser att en biblioteksapp skulle utgöra ett behövligt komplement i framtiden. Uppsatsen riktar sig främst till Karlstads Universitetsbibliotek men kan även tänkas vara av intresse för bibliotek vid liknande lärosäten.För ändamålet upprättades två prototyper, varav den ena representerade befintlig webbplats på mobiltelefoner, medan den andra utgjorde ett exempel på hur en biblioteksapp skulle kunna se ut. Under jämförelsetester fick sedan studenter genomföra en grupprumsbokning och söka upp en elektronisk resurs i respektive prototyp samt besvara enkätfrågor.Av resultatet att döma finns ett intresse kring en biblioteksapp bland Karlstad Universitets studenter, då de gärna vill ha tillgång till bibliotekets tjänster på sina mobiltelefoner även om befintlig webbplats upplevs som krånglig på denna plattform. I ?OneSearch? (dvs.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap.Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap..

Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa är 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, ärftlighet är en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen är väldigt olika. Överaktivitet är den vanligaste men även underaktivitet förekommer.Litteraturens roll i läroplanerna har ändrats under åren.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet.Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.  .

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes med MaserFrakt som uppdragsgivare. Målet var att skapa en möjlighet till att ersätta dagens pappersavi med ett SMS. Detta har vi uppnått genom att utveckla en webbaserad prototyp som kan ersätta utskriften och utskicket av avin genom att skicka ut ett fördefinierat SMS. Att pappersavin ersätts av ett SMS tjänar både MaserFrakt och deras kunder på eftersom det leder till snabbare leverans för kunderna och dessutom minskar MaserFrakt sitt godslager och sänker sina utskickskostnader då ett SMS är billigare att skicka än ett brev.Vi har även undersökt möjligheterna till en ännu tidigare avisering där SMS:et skulle gå ut redan innan godset fysiskt inkommer till MaserFrakt. Detta kom vi fram till skulle kunna vara fullt genomförbart även om man skulle vara tvungen att genomföra ett antal förändringar, till exempel skulle relationen med samarbetetspartnern DFDS behöva förstärkas så att MaserFrakt får en bättre tillgång till deras system.Vårt tillvägagångssätt har för den teoretiska delen av arbetet byggt på kvalitativa intervjuer och inläsning av olika befintliga teorier inom mobilitet, IT-tjänster, systemarkitektur samt analys av teorierna.