SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten.

Detta examensarbete är en del i högskoleingenjörsutbildningen vid linneuniversitetet i Växjö. Arbetet är utfört på Ackurat Industriplast AB i Lammhult. Syftet med arbetet är att ta fram samt utveckla fyra av kravelementen i Production Part Approval Process (PPAP) dokumentationen. Kravelementen vilka ingår inom ramen för detta arbete är flödesschema, process FMEA, styrplan samt kontrollinstruktioner.Ackurat har kunder inom fordonsindustrin, dessa kunder ställer höga krav på kvalitén hos produkterna från sina leverantörer. Denna kvalitetssäkring sker dels genom att leverantören skall följa krav ur ISO/ TS 16949 standarden där PPAP är en del av kvalitetssäkringen.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

I detta arbete har jag valt att intervjua representanter från 5 större företag som är ledande inom sitt verksamhetsområde. Syftet med denna rapport är att belysa intranätansvarigas syn på de problem och risker som kan uppkomma med intranät som elektronisk informationsmedium. De risker och problem som jag har tittat på är om det finns en risk för en användare att missa relevant information, få tillgång till för mycket information samt utsättas för för mycket information i ett intranät. Information har samlats in via intervjuer och litteraturstudier.Undersökningens slutsatser handlar i stort om de åtgärder som ett företag kan vidta för att förhindra att eventuella risker och problem skall uppkomma. Den viktigaste åtgärden är utbildning av den vanliga användaren.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får. På både gott och ont har dessa två ljudbanker blivit två produkter.

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.