Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit..

Vår uppdragsgivare Banverket efterfrågade en utvärdering av elektronisk fakturahantering(EFH) vid Banverket som infördes för cirka två år sedan. Det finns några olika verktyg för EFH, skanning av pappersfakturor är ett av de verktygen som Banverket använder för att hantera pappersfakturor från olika leverantörer. Vårt mål med uppsatsen var att analysera vilken effekt användningen av EFH får för Banverket.I vår analys studerades effekter av det införda systemet för elektronisk fakturahantering. Uppsatsen har gjorts med hjälp av en kvalitativ undersöknings metod, analysmetoden FA/SIM samt litteraturstudier inom ämnet. Vi har intervjuat personal vid Banverket Produktion och Banregioner i Malmö samt Stockholm.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.

Kan det första intrycket på en webbsida för elektronisk handel påverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer är då avgörande? Hur viktig är egentligen den grafiska utformningen och användbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut från tre populära e-handelsbranscher: Kläder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade på en bransch vardera. Ett antal frågor ställdes under tiden som gällde det första intrycket och faktorer som kan påverka tilliten till sidan.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

Denna uppsats handlar om hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av Riksskatteverkets mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering. Målet med uppsatsen är att undersöka om innehavare av mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering är medvetna om de säkerhetsrisker som föreligger och hur de skyddar sina certifikat och nycklar från obehörig åtkomst. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts hos sex företag som använder sig av Riksskatteverkets certifikat för elektronisk signering vid skattedeklaration. Vi redogör för vad säkerhetsmedvetenhet innebär, vilka säkerhetsåtgärder som enligt teorin bör vidtas för att skydda en Internetansluten arbetsplats och vilka säkerhetsrekommendationer som ges av certifikatutgivaren. En jämförelse görs sedan med vilka åtgärder certifikatinnehavarna faktiskt vidtagit.

Demokratibegreppet är för många elever ett ord som innebär enbart rättigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebär att gå och rösta.Denna uppsats syfte är att belysa hur So-lärare på högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska få en förståelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frågeställningar för oss blivande lärare och verksamma lärare.Olika litteraturteorier och perspektiv på demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vår studie intervjuat sex olika lärare på högstadiet.Resultatet av studien visade att lärarna har goda kunskaper om vad demokrati innebär i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram ännu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

 Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.