The title of the study is: "Stories about helpful conversations - a narrative study of active processes in therapy and treatment." The purpose of this study was to examine clients' stories of what has been helpful to them in therapy / treatment. The study has been made in light of the ongoing discussion in society about the requirements for empirical studies within welfare areas. The choice to make a narrative study comes from the desire to have clients' own stories at the centre of what has been helpful in the therapeutic process. The author has interviewed and talked with four people (clients) who told us about their experiences of therapy / treatment. Narrative research methodology is based on people's life stories.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Besvär i ländryggen är en vanlig åkomma som drabbar majoriteten av alla människor i västvärlden någon gång under livet. Ländryggsbesvär delas upp i tre underkategorier ? akuta, subakuta och långvariga. Långvariga besvär utgör den största av dessa kategorier och består av en patientgrupp som upplever stort lidande. Besvären får stora konsekvenser både för individen och för samhället.

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter.Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts.

SammandragI denna studie söker jag finna en huruvida FMT-metoden kan hjälpa barn med olikasvårigheter inom förskola ? barn i gråzonen.Vi pedagoger möter inom förskolan barn med olika funktionsnedsättningar varierande mellan motoriska besvär till psykologiska. De barnen kan ha, eller inte ha, diagnos - men erhåller kanske ingen hjälp i form av barnpsykolog eller annan form av professionellt individuellt stöd för stunden. Jag benämner dessa barn, barn i gråzonen, i min undersökning och ämnar utreda om FMT-metoden kan vara en bra metod att använda för att hjälpa de barnen. Metoden jag har använt är dels att hämta kunskap runt FMTmetodenfrån böcker och uppsatser.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Bipolär sjukdom (BS) är en kronisk sjukdom med återkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonåren men i många fall diagnostiseras den inte förrän patienten är runt 30 år. Behandling för BS är livslång medicinering med stämningsstabiliserande läkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva läkemedel och anti-psykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen är ställd och det tar ofta upp till 2 år för patienten att hitta en balans i livet.Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur det är att leva med bipolär sjukdom.

Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås?2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.