Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Fantomsmärta är ett komplext fenomen som drabbar många patienter efter amputation av extremitet. Syftet var att utforska hur fantomsmärtor efter amputation av extremitet kan upplevas och lindras. Litteraturstudiens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman vilka är fantomsmärtans komplexitet, lindring genom transkutan elektrisk nervstimulering och lindring genom rörelseterapi. Det har visat sig att upplevelsen av fantomsmärta medför en negativ påverkan för patienter efter amputation av extremitet. Olika behandlingsmetoder till exempel transkutan elektrisk nervstimulering och rörelseterapi har beprövats med varierande resultat.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-stimulering, massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.

Teknikföretaget Compower avser att marknadsföra en Mikrogasturbin (MGT) med nya patent inom området. Denna MGT använder en extern förbränning till skillnad från den konventionell intern förbränning som MGT som finns på marknaden idag använder sig av. Mikrogasturbinen är avsedd för framförallt småskalig värme-och kraftproduktion där högtempererade förbränningsgaser värmeväxlas med luft för att generera elektricitet via en turbin samt generera användbar värme via tillhörande värmeväxlare. Denna MGT producerar idag emellertid för låg elektrisk effekt för att vara kommersiellt gångbar. En möjlig lösning på detta problem har angetts som att injicera ånga i turbincykeln.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

För att transportera bränsle från tanken till motorn används på tunga fordon idag vanligen en mekanisk pump, driven av och placerad på motorn. Anledningen till att ha en direktdriven pump är främst att det anses som den mest robusta lösningen för den relativt enkla uppgiften som bränsletransport och liten tryckökning anses vara. För att klara av motorstart och driftsfall med höga bränsleflöden är dagens pump överdimensionerad för det behov som finns större delen av tiden.Önskvärt vore att kunna reglera bränslemängden kontinuerligt, för att minska pumparbetet i de punkter matarpumpen idag har överkapacitet. En elektrisk pump kan regleras att endast pumpa bränsle efter behov och erbjuder även andra fördelar, som t.ex. fri placering, möjlighet att använda en mindre pump och tilläggsfunktioner genom mjukvara, exempelvis priming och automatisk avluftning.Projektet har genomförts i form av en förstudie med konceptgenerering för placering av komponenter och provning av dagens system för kravspecifikation.

Halleffektsensorn är en magnetisk sensor som används till olika applikationer. Den fungerar bara när ett magnetiskt fält eller en elektrisk ström finns i närheten. Detta arbete är fokuserat på en specifik sensor men beskriver även hur en Halleffektsensor generellt är uppbyggd. Den specifika sensorn används till avståndsmätning. En rad olika tester har utförts för att försöka öka det avstånd som sensorn kan detektera..

Halleffektsensorn är en magnetisk sensor som används till olika applikationer. Den fungerar bara när ett magnetiskt fält eller en elektrisk ström finns i närheten. Detta arbete är fokuserat på en specifik sensor men beskriver även hur en Halleffektsensor generellt är uppbyggd. Den specifika sensorn används till avståndsmätning. En rad olika tester har utförts för att försöka öka det avstånd som sensorn kan detektera..

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft.

Med ett växande energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..