Sökresultat:
1487 Uppsatser om Elektrisk kraftöverföring - Sida 45 av 100
Att sÀtta eleven i fokus : en kvalitativ studie om arbetet med elevhÀlsa och dess konsekvenser pÄ en gymnasieskola
VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats ta del av elevhÀlsovÄrdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete pÄ en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjÀlp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har anvÀnt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), BenÀmnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svÄrigheter med, och ge en förstÄelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhÀlsovÄrd och stödverksamhet mot en god elevhÀlsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptÀckt att vissa typer av problem respektive svÄrigheter hos eleven uppmÀrksammas medan andra glöms bort.
Customer Relationship Management : PÄ vilket sa?tt arbetar svenska foöretag med CRM och finns det goda förutsÀttningar för att bedriva ett framgÄngsrikt arbete?
Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.
BekÀnnelsens helande kraft inom AA
Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.
Miljötillsynsförordning 2011:13? vad hÀnde sen? : En kvalitativ stud ie om miljö- ochhÀlsoskyddsinspektörers upplevelse avtolkningsutrymmet i miljöbalken i relation tillnÀrbyrÄkratiteorin
Miljöbalken Àr en svensk ramlag som syftar till att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön pÄ ett hÄllbart sÀtt, men i och med att balken Àr en ramlag kanden ocksÄ ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsÀtts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken Àr miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förÀndrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trÀdde ikraft, dÄ förordningens syfte Àr att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjÀlp av Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrati.Studien visar pÄ att majoriteten av miljö- och hÀlsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som nÀrbyrÄkrater dÄ de har ett stort inflytande pÄ hur lagen implementeras.
Optimerad vÀrmeleverans frÄn Hedensbyverket
SkellefteÄ Kraft AB har i dagslÀget problem med det centrala fjÀrrvÀrmenÀtet i SkellefteÄ, dÄ det vid vissa driftfall uppstÄr alltför lÄg tryckskillnad mellan fram- och returledningen i delar av nÀtet. PÄ grund av detta lÄga sÄ kallade differenstryck, kan kundernas vÀrmebehov i dessa omrÄden inte kan tillgodoses pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att med simuleringar undersöka möjligheten att lösa detta problem genom att ansluta en tryckhöjningsstation till fjÀrrvÀrmenÀtet. Tryckhöjningsstationen ska placeras sÄ att den utöver att underlÀtta tryckhÄllningen av nuvarande fjÀrrvÀrmenÀtet Àven möjliggör en ökad framtida vÀrmedistribution frÄn Hedensbyn, dÀr huvudproduktionen av fjÀrrvÀrmen i SkellefteÄ Àger rum. Vidare ska Àven potentialen till en ökad elproduktion genom en sÀnkt framledningstemperatur vÀrderas.Det genomförda arbetet visar att den mest optimala placeringen av en tryckhöjningsstation Àr vid Moröskolan i SkellefteÄ.
Hur pÄverkar naturvÄrdsÄtgÀrder mÀngden av vedlevande insekter : Manuellt dödade trÀd vs sjÀlvdöda
Today?s forest managers implement a large number of methods to increase the amount of dead wood in Swedish forests. They use everything from high cutting of trees to girdling trees and burning forests. However, implementation of these measures without proper knowledge of their consequences is a common problem. This study has been performed to increase knowledge about two of these measures, girdling and high cutting, and how these actions affect the number of wood-living insects living on dead trees.
Hantering av uttjÀnta TV-apparater: en bedömning av
förbehandling och arbetsmiljö
Tv-apparater finns idag i de flesta hushÄll i Sverige och i vÀrlden. NÀr dessa apparater blivit förbrukade, finns det skÀl att stÀlla följande frÄga. Hur ska apparaterna omhÀndertas nÀr de blivit uttjÀnta? I mÄnga lÀnder styr regelverk avfall frÄn elektriska och elektroniska apparater med krav pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning, sÄsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjÀnta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.
Energideklaration av byggnad med praktikfall
Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som trÀder i kraft fullt ut i Ärsskiftet 2008/09, har fastighetsÀgare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsÀgare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta dÄ energianvÀndningen Àr en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsÀgaren ökar chansen till lyckade ÄtgÀrdsförslag. Nyckeltal som ska anvÀndas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda Àr lÄg eller hög, har i skrivande stund en lÄg kvalité. I rapporten referensnivÄer och energianvÀndning i lokaler, som Carl Bro har sammanstÀllt pÄ uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjÀlp i inledningsskedet av energideklarationerna.
Taxfreehanteringen i Sverige : En kartlÀggning av förÀndringsarbetet och flygresenÀrernas attityder, ? för en lÀttande effektivisering
Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.
Predation som selektiv kraft bakom differentiering av populationer av sötvattensgrÄsugga, Asellus aquaticus
Predation is a strong dective force on invertebrate prey. Asellus aquaticus differs in pigmentation reed and submerged vegetation habitats in lakes. Light pigmented individuals al vegetation dominated by Chara sp. while dark pigmented individuals dominate in the reeds. These differences have been hypothesized to result from background matching.
RevisionsbyrÄernas strategiförÀndring inför revisionspliktens avskaffande
Svenskt NÀringsliv ville att regeringen skulle undersöka frÄgan om revisionspliktens avskaffande och begÀrde dÀrför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig dÄ lagen Àr tÀnkt att trÀda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvÀrldsförÀndring för revisionsbyrÄerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyrÄerna gör för att möta denna. Vi vill ocksÄ försöka förklara varför revisionsbyrÄerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de ÄtgÀrder de gjort, och vad det beror pÄ. För att undersöka hur revisionsbyrÄerna möter den kommande omvÀrldsförÀndringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebÀr, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkÀtundersökning.
"Jag reser mig inte ur soffan för att kolla Facebook" : En kvalitativ studie för att undersöka hur sociala medier anvÀnds via smartphones
Sociala medier har de senaste Ären expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades Är 2004 Àr idag vÀrldens största sociala media och har i dagslÀget över 500 miljoner anvÀndare. Om ökningen av anvÀndare fortsÀtter som den gjorde under Är 2010 sÄ kommer det Är 2012 finnas fler FacebookanvÀndare Àn det finns invÄnare i Europa. Detta gör att det kÀnns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka anvÀndningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta Àr viktigt att studera pÄ grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har anvÀnt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att anvÀndarna ser den ökade tillgÀngligheten som den största faktorn till förÀndringen i deras anvÀndning.
Social commerce : En studie om hur vÄrt nya sÀtt att kommunicera förÀndrar vÄrt sÀtt att konsumera
Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.
SiLu : Riktlinjer för spelmotor
Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.
Att verkstÀlla en medlingsöverenskommelse
Den 1 augusti 2011 trÀdde lagen (2011:860) om medling i vissa privatrÀttsliga tvister (medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikrafttrÀdande förde med sig en reglering om medling och en reglering om verkstÀllande av medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för medlingslagen ligger Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter pÄ medling pÄ privatrÀttens omrÄde (medlingsdirektivet).För att förklara en medlingsöverenskommelse verkstÀllbar krÀvs enligt medlingslagen att parterna nÄr en medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkstÀllbarhetsförklaring. En medlingsöverenskommelse som förklarats verkstÀllbar genom dom kan Àven förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat med stöd av RÄdets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde (Bryssel I-förordningen).Inhemska och vissa utlÀndska medlingsöverenskommelser kan förklaras verkstÀllbara med stöd av medlingslagen. En inhemsk medlingsöverenskommelse Àr en medlingsöverenskommelse som ingÄtts i Sverige.