Denna studie undersöker hur elever i årskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet är att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framställning i läroböckerna. Tre svenska läromedelsserier för årskurs 1 till 3 studeras där uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras på traditionellt vis, det vill säga där räkneoperation är lika med svar (t.ex. 2+5=7).

Studien behandlar det specifika matematiska innehållet likhetstecknet. Syftet är att se om eleverna kan utveckla sin förståelse för likhetstecknets betydelse. Utifrån syftet kommer två frågeställningar där färdigheter, kritiska aspekter samt kunskaper om likhetstecknet efterfrågas.I studien sammanfattas en del av den forskning som behandlar likhetstecknets kritiska aspekter. Variationsteorin har varit en hjälp för att analysera elevernas lärande och för att hitta möjliga kritiska aspekter. Några av de kritiska aspekterna är att likhetstecknet innebär Ekvivalens och att det går att utföra operationer på båda sidor om tecknet.Studien grundar sig på ett spel som har sina rötter i ekvationsspelet av Viggo Kilborn.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Den här uppsatsen behandlar problemen med informationsstruktur samt metaforiskauttryck och ordlekar i en egen skönlitterär översättning från tyska till svenska medlöpande kommentarer. Originalets författare Felicitas Hoppe har ett säreget språkoch använder ofta uttryck som leker med ords mångtydighet, vilket ibland skaparfantastiska och surrealistiska historier. Hennes första verk, novellsamlingen Picknickder Friseure, blev utvalt för översättning och av totalt 20 noveller har åtta översattsom ett sammanlagt sidantal av 16 sidor i målspråksformatet. Därtill har 44 löpandekommentarer gjorts, och uppsatsen fokuserar på de problem som tar upp informationsstrukturoch metaforer.Målet med översättningen var att överföra författarens stil till målspråket. Genomatt förstå metaforerna och ordlekarna utifrån källkulturen har de överförts med semantiskoch formell Ekvivalens så långt det varit möjligt.

Utgångspunkten för denna uppsats är egna översättningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen är att undersöka översättningsproblematik vid översättning av ekonomiska tidningsartiklar utifrån Werner Kollers fem Ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell Ekvivalens. För att begränsa ämnet för uppsatsen utgår analysen från tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för några av det ekonomiska språkets karaktärsdrag och för Werner Kollers teorier. Därefter följer av en presentation av källtexter, tillvägagångssätt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrån exempel från de översatta texterna, som först avhandlas separat.

Syfte: Syftet för denna studie var att se om det var någon skillnad i den överrefraktion man får fram hos patienten när överrefraktionen genomförs i provbåge, foropter och autorefraktor. Undersökningen gick även ut på att se om det blev någon skillnad om överrefraktionen genomfördes monokulärt med ocklusion eller binokulärt med dimlins.Metod: I studien deltog 30 personer i åldrarna 19 till 42 år. Det var sammanlagt 13 lågmyoper, 3 högmyoper, 5 hyperoper och 9 emmetroper som deltog i undersökningarna. Av dessa var 8 personer inte linsbärare och blev tillpassade med linser utifrån k-värden och HVID för att få en så bra sits som möjligt på linserna. De andra deltagarna blev tillsagda att komma till undersökningen med linser ordinerade till dem av en leg.

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ?röd tråd? i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är:Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten?Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, Ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters Ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.