I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

DÄ vi har ett stort intresse för fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) fick vi en möjlighet att genomföra en intervention i form av viktminskningskurs för en grupp lÄngtidssjukskrivna FaR-patienter. Syftet med arbetet var att planera, genomföra och utvÀrdera en viktminskningskurs för FaR-patienter. Vi valde att i en enkÀt utvÀrdera kortsiktiga mÄl sÄsom förÀndrad motivation, attityder, self-efficacy och vanor betrÀffande kost och motion hos deltagarna samt genom fysiska mÀtningar utvÀrdera lÄngsiktiga mÄl som mindre midjemÄtt och lÀgre BMI. DistriktslÀkaren Ingrid Bertilsson vid Samverkansteamet i VÀstra Frölunda valde ut tio lÀmpliga deltagare, det vill sÀga motiverade personer som skulle kunna fungera i grupp, varav sex av dessa tio formade gruppen.För att fÄ information om gruppdeltagarna och deras matvanor genomfördes personliga samtal i kombination med en kostintervju (24-h-recall). Ytterligare information som bland annat deltagarnas Älder, ursprung, ekonomi, livsstil och familjeförhÄllanden erhölls frÄn lÀkaren och Samverkansteamet.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Bakrund: LĂ„ngtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste Ă„ren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan Ă€ven för den privata sektorn. RiksförsĂ€kringsverket rapporterar stĂ€ndigt ökade kostnader för sjukskrivningar och frĂ„n regeringshĂ„ll kommer Ă„tgĂ€rdspaket i syfte att sĂ€nka kostnaderna för sjukfrĂ„nvaron samt att fĂ„ lĂ„ngtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvĂ€rdera en sex veckor lĂ„ng rehabiliteringskurs för lĂ„ngtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur mĂ„nga som kom tillbaka i arbete efter genomgĂ„ngen kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller lĂ€ngre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stÀrka sin identitet? Mer konkret skulle frÄgan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkÀnslan och hur har det arbetet sett ut och förÀndrats mellan 1976-2003. Tanken Àr att denna undersökning ocksÄ ska kunna hjÀlpa lÀrare att förstÄ hur elevers identitet skapas, bÄde i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjÀlp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Syfte SÀsongen 04/05 infördes en ny organisation inom tvÄ ungdomsserier i GÀstriklands Ishockeyförbund. Denna organisation innebar att spelarna, utifrÄn bedömd utvecklingsnivÄ, placerades i nivÄgrupperade lag vilka spelade sina matcher i separata serier. Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur denna nivÄgrupperade idrottsverksamhet upplevdes av spelare och förÀldrar i Valbo AIFs pojkar födda -92. Avsikten Àr ocksÄ att belysa vilka konsekvenserna av nivÄgrupperad idrottsverksamhet kan vara. MetodEnkÀtundersökningar genomfördes med 31 av 32 spelare och 17 av 32 förÀldrar efter den första sÀsongen med nivÄgrupperad verksamhet. Efter den andra sÀsongen deltog 25 av 28 spelare samt 13 av 28 förÀldrar i undersökningen.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentÀrfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sÀndes i Sveriges Television Är 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgÄtt frÄn tre grupper som fÄtt agera publik och tittat pÄ dokumentÀrfilmen under tre separata tillfÀllen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och dÀrefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit Äldersbaserade och bestÄtt av fyra till fem personer.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska hÀndelser pÄ bÄde lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förstÄelsen hos elever att historiska skeenden pÄverkar samhÀllet och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhÀlle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia pÄ mÄnga olika pedagogiska sÀtt. Undersökningen prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, mÀtinstrumenten bestod av enkÀter och observationer. Resultaten visade att eleverna nÄtt kunskaper som i viss mÄn lett fram till förstÄelse.

I detta examensarbete studeras förÀndringsledarskap i ett litet detaljhandelsföretag som har tagit hjÀlp av coachning för att genomföra förÀndring av organisation och ledarskap. Hur företaget kan gÄ vidare strategiskt utifrÄn coachningen har ocksÄ diskuterats. MÄlet med förÀndringsarbete var att företaget ska bli mer effektivt och att medarbetarna ska ta mer ansvar och fler initiativ. De anstÀllda önskade konstruktiva förÀndringar inom organisationen och företagsledaren önskade en effektiv organisation som pÄ sikt skulle ge ett bÀttre ekonomiskt resultat. Företagsledaren önskade ocksÄ att utveckla företaget med en ny vision. Dessutom var han intresserad av strategier för att utveckla företaget. Denna studie visar att företaget genom coachning förÀndrat sin organisation vilket i detta sammanhang innebÀr att personalen delaktighet har ökat och har numera endast en chef/ledarnivÄ mot tidigare tvÄ nivÄer.

MÄnga skolor anvÀnder idag nivÄgruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna pÄ deras nivÄ. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivÄgruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lÀrare verksamma i grundskolan. Arbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar rörande vilka skÀl som framförs till att undervisa nivÄgrupperat, hur nivÄgruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssÀttet och hur gruppklimatet kan pÄverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lÀrares praktiska erfarenheter av nivÄgruppering.

I tidigare empatiforskning har könsskillnader studerats betydligt mer ÀnÄldersskillnader. Syftet med den aktuella undersökningen var att studera hurförmÄgan till empati skiljer sig mellan tonÄringar, medelÄlders och Àldre. Iundersökningen deltog 68 personer varav hÀlften kvinnor. Empatin varhögst i den Àldsta gruppen och lÀgst i den yngsta för bÄde kvinnor och mÀn.DÀremot kÀnde tonÄringarna mer för vissa kÀnslor som mÀttes utanförempatiskalan. Kvinnorna i alla tre Äldersgrupperna har högre empati ÀnmÀnnen.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syftet med vÄr undersökning var att utvÀrdera om utomhusmatematik pÄverkade elevers förstÄelse för algebra samt hur denna inlÀrningsmiljö kunde pÄverka gruppdynamiken. Vi genomförde tvÄ undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolÄr 4 och observationer av dessa. Dessutom anvÀnde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förstÄelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade Àven att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..