Det hÀr projektet har gÄtt ut pÄ att ta fram en applikation för Android dÀr en eller era spelare kan mÄla ihop. Projektets huvudsakliga utmaningarhar varit att skapa en interaktiv rityta och trÄdlös kommunikation mellan Androidtelefoner.Utmaningen med skapandet av ritytan lÄg i att modellera och abstrahera elementen kopplade till ritrörelser samt metoderna för Ätkomst till dessa, sÄ att verktygen kopplade till utmÄlning kunde integreras. Det alÄg Àven ritytanatt skapa och hantera nÀtverksmeddelanden under en flerspelar-session, föratt upprÀtthÄlla en identisk bild över alla Androidtelefoner som m alar tillsammans.SvÄrigheterna med kommunikationen mellan Androidtelefonerna var att fÄ trÄdlös kommunikation via antingen TCP/IP- eller Bluetoothprotokollet och att fÄ de meddelanden som skickas mellan telefonerna att synkroniseras utan nÄgra fel. Ett annat moment innefattade att designa ettanvÀndargrÀnssnitt med ett tema kopplat till applikationens syfte och somvar sÄ anvÀndarvÀnligt som möjligt.Gruppen har arbetat i tvÄ mindre delgrupper för att kunna nÄ resultat snabbare, detta eftersom projektet har haft tre omfattande arbetsomrÄden: anvÀndargrÀnsnitt, rityta samt nÀtverkskommunikation.Resultatet Àr en applikation som nÀr alla de huvudsakliga mÄl som varuppsatta av gruppen dÄ projektet började..

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Det talas om att utbrĂ€ndhet Ă€r nĂ„got som idag drabbar mĂ„nga i vĂ„rt land och att psykisk ohĂ€lsa Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrĂ€ndhet.Den sĂ„ kallade FP-gruppen Ă€r en avdelning vid FörsĂ€kringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handlĂ€ggning av försĂ€kringsĂ€renden som rör förĂ€ldrapenning, tillfĂ€llig förĂ€ldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka handlĂ€ggs de flesta av dessa Ă€renden med hjĂ€lp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta göra en utvĂ€rdering av denna arbetsplats med hjĂ€lp av tre olika teorier om uthĂ„llighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens pĂ„verkan pĂ„ arbete och arbetskvalitet har vi ocksĂ„ undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt ÄHS pĂ„verkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgĂ„ frĂ„n ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgĂ„ngspunkt att stress uppstĂ„r dĂ„ det rĂ„der obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Detta projekt har utförts pÄ en 10 veckors period och ligger pÄ C-nivÄ (15högskolepoÀng). Projektet gick ut pÄ att ta fram ett kÄpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestÄtt av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av sjÀlva prototypframtagningen. Metoderna som anvÀnts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. DÄ mÄnga Àndringar och korrigeringar gjordes framför allt gÀllande basplatta, IP-lÄdor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte faststÀlla ett konceptförslag förrÀn nÀrmare slutet av arbetet med detta projekt.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella mÀn har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pÄ att homosexuella mÀn i praktiken inte fÄr donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhÀver att mina informanter klassificerat blod och mÀnniskor olika, dÀr bÄde utlÀndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mÀnnen hanterar Àven reglerna olika, dÀr sjuksköterskorna lÀgger ett större fokus pÄ att skydda de som ska fÄ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mÀnnen att reglerna Àr diskriminerande och bygger pÄ fördomar om att homosexuella mÀn skulle bete sig mer riskfyllt Àn andra i samband med smitta. Egentligen gÄr det inte med sÀkerhet att veta om nÄgon Àr Àrlig nÀr de besvarar hÀlsodeklarationen som ska hjÀlpa blodcentralen att sÄlla bort olÀmpliga donatorer.Bloddonation frÄn homosexuella mÀn gÄr att se frÄn olika hÄll och Àr dÀrför ett komplext Àmne utan ett lÀtt svar, dÄ tekniken inte kan upptÀcka smitta omedelbart frÄn smittillfÀllet.

The subject of this bachelor-level thesis in archaeology in the transition from archaic sapiens to anatomically modern humans, and what might have caused this transition. A part of the study aims to prove or disprove whether an increased consumption of shellfish might have caused this development. Another part of the essay deals with the connection of said evolution and the suggested emergence of cultural and ritual practices in South Africa circa 100 000 BP and an evaluation of the arguments concerning the aquatic ape hypothesis, and their usefulness for the subject.The result of investigation of the theory about the increased consumption of marine resources as a probable cause of the last biological step of creating our species points to the conclusion that it is a probable explanation. There is even some evidence that there could be a connection between consumption of marine resources and the "Out of Africa 2"-theory. It is harder to find a proven connection between the suggested emergence of cultural and ritual practices, even some evidence seems to strengthen the idea.

By examine plastic craniums from eight different hominids I wanted to find morfological characteristics that agreed with those of modern humans. The species that were selected had a plastic casting of its cranium in the laboratory at Gotland University. My focus was on species from the family Australopithecius and Homo and only working with their craniums. And this because the cranium and the theeth shows the most visible morfological characteristics between the different hominids. I also wanted,in a small part of the essay, to write about the differences in now living primates and humans skulls.Except from analysing the plastic castings I also studied surveys written by other scientist on the same subject.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka hos vÀltrÀnade om det fanns nÄgot samband mellan maximal styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var ocksÄ att undersöka om det hÀr fanns nÄgon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och mÀn.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar, hos kvinnor och mÀn?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes pÄ en grupp bestÄende av 10 mÀn (Älder 24,4±2,8 Är, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och lÀngd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (Älder 24,1±1,7 Är, kroppsvikt 65±8,0 kg och lÀngd 167±5,7 cm) som var vÀltrÀnade men hade olika idrottsbakgrund. MÄlet var att, utifrÄn den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frÄgestÀllningar:? I vilka situationer tar förskollÀrare kontakt nÀr de behöver hjÀlp i verksamheten?? Vad förvÀntar de sig att specialpedagogen ska hjÀlpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollÀrare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, förskollÀrarna och specialpedagogen, ska ses utifrÄn ett öppet system. MÀnskligt handlande liksom mÀnskliga problem uppstÄr i samspel med andra.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvÄrdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som pÄverkar upplevelserna, förvÀntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvÄrdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. OmvÄrdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum dÀr möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och kÀnslor i olika omvÄrdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvÄrdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhÄllningssÀtt samt att kombinera teori och praktik.

Efter mÄngÄriga diskussioner med krav pÄ en mer rÀttssÀker asylprocess med större öppenhet och skyndsammare handlÀggning infördes en ny instans och processordning i utlÀnningsÀrenden samt en ny utlÀnningslag i Sverige den 31 mars 2006. I den nya reformen gjordes asylprocessen i överklagandeledet om till en tvÄpartsprocess med muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Den nya reformen har dock fÄtt kritik i medierna dÀr det pÄtalats att personer med likartade skÀl fÄtt olika bedömningar i migrationsdomstolarna. En granskning har dÀrför i denna uppsats gjorts av ett urval pÄ fyra domar frÄn migrationsdomstolen i Stockholm den 18 september 2009 som gÀllde irakier vilka i hemlandet blivit utsatta pÄ grund av deras kristna religion och samröre med ockupationsmakten. Granskningen av domarna visade att det finns brister i rÀttsÀkerheten vad gÀller tolkningen av den asylsökandes trovÀrdighet och att det finns ett behov av att aktuell landinformation frÄn den asylsökandes hemland presenteras av sakkunniga vilka Àr opartiska i mÄlet.

I den hÀr studien undersöks om det Àr bristande tidsuppfattning som orsakar sÀmre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar Àven till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att tvÄ grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mÄtt pÄ prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har Àven deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns nÄgon skillnad i prestation pÄ den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sÀmre strategi Àn barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sÀmre Àn andra pÄ tidsuppfattningsuppgiften, dÀremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation pÄ exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det gÄr inte med uppgifterna i den hÀr studien att visa pÄ nÄgra direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..