Detta Àr frÀmst en kvantitativ studie men Àven en kvalitativ sÄdan. Denna studie jÀmför satsadverbialanvÀndningen mellan Ätta elever i Ärskurs nio som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet Àr att se skillnader angÄende satsadverbialanvÀndningen mellan uppsatser som har fÄtt betyget G och VG för bÄda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror pÄ dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för bÄde huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G anvÀnder fler satsadverbial Àn de informanter som fick VG gör.

Den populÀra bokserien om den förÀldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har vÀckt stor uppmÀrksamhet i medier och inom diverse forskningsfÀlt. De religiösa budskap som serien sÀnder ut till lÀsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det Àr denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie Àr att, utifrÄn de motstridiga uppfattningarna angÄende Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de tvÄ karaktÀrerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger pÄ olika symbolteorier inom. Vidare Àr olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys.

Fysisk aktivitet Àr en viktig friskfaktor och fysisk inaktivitet Àr en stor riskfaktor för ohÀlsa. Fysisk aktivitet innebÀr allt ifrÄn friluftsliv till styrketrÀning. God muskelstyrka Àr viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes pÄ övre och nedre extremitet samt bÄlen.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Kriminalitet under ungdomsÄren Àr vanligt förekommande och Moffitt (1993) har utformat en teori om att en stor grupp ungdomar under en begrÀnsad tid under tonÄren begÄr brott, sÄ kallad tonÄrstidsbegrÀnsad kriminalitet, medan en mindre grupp ungdomars brottslighet inte begrÀnsas till tonÄren, sÄ kallad lÄngvarig kriminalitet. Den föreliggande studien har analyserat data rörande en grupp pojkar (n=353) i Äldrarna 15-20 Är som dömts till ungdomstjÀnst i Stockholm. Syftet med den föreliggande studien var att söka identifiera dimensioner i gruppen och mönster i de brott de rapporterat att de begÄtt samt att beskriva gruppen utifrÄn problemomrÄdena skolproblematik, psykiatriska besvÀr, misshandel av förÀldraperson samt Älder för alkoholdebut respektive brottsdebut. Resultatet visade att det fanns stora skillnader med avseende pÄ kriminalitet i gruppen. En liten andel pojkar i gruppen har begÄtt en stor andel av brotten medan majoriteten av alla pojkar har begÄtt ett relativt fÄtal brott.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock Àndrats under Ärhundradenas gÄng. Man kan i viss mÄn sÀga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel pÄ det Àr hur de tidiga kristna gick frÄn att vara förföljda till att bli accepterade och sÄ smÄningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling pÄverkade mÄnga av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med ungdomar i TrollhÀttan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. PÄ vilket sÀtt förstÄr individen sig sjÀlv i förhÄllande till gruppen dÄ gruppen pÄverkar individen i identitetsprocessen? Ett sÀtt att definiera sig sjÀlv Àr genom att kartlÀgga och förstÄ skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte Àr sÄ vet den Àven vad den Àr. Mina frÄgor Àr; hur stor pÄverkan har diskursens ordning pÄ ungdomarna; i deras sÀtt att diskutera men Àven i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhÀllet i stort?.

Det övergripande syftet i denna uppsats Àr att studera finska romers identitetsskapande. DefrÄgestÀllningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrÄn de stereotypa förestÀllningar som finns och om stigmatiseringen pÄverkarderas identitetskapande. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger pÄ fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa Àr derasgrupptillhörighet viktig.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes.In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect.In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C.In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like.My main question is to see if M.C.C.

Arbetet försöker belysa och förstÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4-6 i Malmö ser pÄ frÄgor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrarna anser att HBT-frÄgor hanteras bÀst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har pÄ kollegor och förÀldrar som Àr HBT samt grundsynen i HBT-frÄgor. Undersökningen genomfördes med enkÀter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar pÄ att den allmÀnna synen bland lÀrarna Àr att heterosexualitet Àr viktigare att undervisa i Àn homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen pÄ HBT-personer Àr accepterande, men hamnar lÀtt i skymundan bakom heterosexuella normer..

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts Àr intervjucitat med kvinnor frÄn den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvÀrldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vÀnner. I intervjuerna har jag utgÄtt frÄn dessa olika teman; upptÀckt, resans gÄng och dagslÀge. Jag har Àven med ett par citat frÄn egna erfarenheter.Mina teorier jag har anvÀnt mig av Àr, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har Àven anvÀnt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa omrÄden inom mitt Àmne; komma-ut-process i sin helhet, Vad Àr det som pÄverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nÀtverket involveras i en komma-ut-process.

Snow White is one of the most popular fairytales to our time. There has been much research on the subject. `Lips red as blood- a structural analysis of Christian symbolsŽ in Walt Disneys and Rupert Sanders versions of Snow White` by Emma Svanström aims not to give a final answer to how Snow White should be interpreted. But rather the objective is to examine two versions in the search for any possible Christian influences and changes in such over time. The two versions are Walt Disney?s Snow white and the seven dwarfs and Rupert Sanders Snow White and the huntsman.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonÄringar. Boken riktar sig till alla de som Àr, tror sig vara eller kÀnner nÄgon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken Àr helt baserad pÄ mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, bÄde kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan.