Sök:

Sökresultat:

442 Uppsatser om Ekumenisk kristen förening för homo- och bisexuella (EKHO) - Sida 24 av 30

Religionsfriheten i Sverige 1809 ? 1951 : FrÄn samvetsfri kristen tro till fritt val av religiös tillhörighet i svensk lagstiftning

In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951.In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809?1951.

"Den absoluta sanningen" : en undersökning av sex lÀroböckers bild av fundamentalism 

Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.

Ordet - tidernas sprÄk i svenska Bibeln

Hur kan man studera svenska sprÄkets utveckling frÄn renÀssansen fram till vÄra dagar? En metod Àr att utgÄ frÄn en text, vars innehÄll Àr oförÀndrat men vars sprÄkliga form har förÀndrats genom tiderna vid ett antal översÀttningar. Finns det dÄ nÄgon sÄdan text? Bibeln Àr enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sÄdan stÄende över tiden. Detta innebÀr att man vid översÀttning av bibeln koncentrerat sig pÄ att bevara textens mening och budskap.

FörhÄllandet mellan COD och TOC i skogsindustriella avlopp

Under tillverkningsprocessen i massa- och pappersindustrin bildas avloppsflöden i flera olika steg. Ett av de miljöbelastande utslÀppen utgörs av organiskt material. Organiskt material kan mÀtas som biokemisk syreförbrukning (BOD), kemisk syreförbrukning (COD) eller som totalt organiskt kol (TOC). Analys av COD inkluderar ofta miljöfarliga Àmnen (till exempel kvicksilver). NaturvÄrdsverket har under flera Är aviserat att analysen kan komma att förbjudas och dÀrmed blir analys av TOC allt mer vanligt.

Inkarnationens ontologi : En studie av Wolfhart Pannenbergs kristologi i belysning av uppenbarelse som historia

Summary in EnglishThe purpose of this essay has been to examine the Christology of Wolfhart Pannenberg, and especially his interpretation of the belief in Jesus as true God and true man. The consequences for his ontology and his view of the incarnation are also focused upon.Fundamental features in the Christology of Pannenberg demand a closer examination in this connection. First, christological method regarding which a certain development can be shown from the early to the late writings of Pannenberg. According to my view, the later Pannenberg is more balanced in his way of describing the christological movements "from above" and "from below" and how these movements complement each other. In contradistinction to his mature Systematic Theology, in Jesus, God and Man from the 1960s he was more categorically an advocate of the from-below-perspective.Secondly, Pannenberg risks his entire Christology claiming the historicity of the resurrection.

Diakoni i Sverige : diakonerna, samhÀllets stöttepelare?

Detta Àr en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ vad diakoni Àr. Vilka diakonernas arbetsuppgifter Àr? Vilka positiva och negativa sidor som detta Àmbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhÀllet. Dessutom tar jag reda pÄ om det Àr ett arbete som ses som ett kall.

Filmens pÄverkan pÄ mÀnniskans religionsuppfattning

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens pÄverkan pÄ mÀnniskans, och dÄ frÀmst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig frÀmst pÄ tvÄ prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men mÄnga andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltÀckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa tvÄ ovan nÀmnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man anvÀnder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna pÄverkat dem i nÄgon utstrÀckning eller inte. Denna frÄga har besvarats genom sÄvÀl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men Àven genom en sÀrskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkÀtundersökning baserad pÄ en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats pÄ ovan nÀmnda tillvÀgagÄngssÀtt har blivit att de tvÄ filmerna jag valt att analysera bÄda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock Àr dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika.

Visualisering av energiflöden vid avloppsreningsverk ? Ett verktyg för kartlÀggning och planering av resurseffektiva system

Kommunal avloppsvattenrening Àr en energikrÀvande verksamhet. Det beror till stor del pÄ att avloppsvattnet behöver transporteras med hjÀlp av pumpar och att den biologiska reningen krÀver syretillförsel. Reningen ger Àven upphov till ett slam och behandlingen av detta krÀver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen Àr till nytta bÄde för samhÀllet och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

Flytande va?tmark fo?r dagvattenhantering i Ro?nningesjo?n, Ta?by kommun : Reningseffekt och framtidsutsikter

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Ekologisk dagvattenhantering (ED) i Stockholms Stad : en studie om kommunens arbete mot en miljövÀnligare dagvattenhantering

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Att göra om tro till vetande : En diskussion runt det rationella i att tro pÄ Jesu uppstÄndelse

I den hÀr uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro pÄ Jesu uppstÄndelse. DÄ uppstÄndelsen Àr en central del i den kristna lÀran kan man tÀnka sig att det Àr viktigt för troende kristna att bevisa att det inte Àr irrationellt att tro pÄ den. En sÄdan troende kristen Àr Stephen T Davis och det jag sÀrskilt tittar pÄ hÀr Àr huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro pÄ uppstÄndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppstÄndelsen Àr sannolik. Martin kommer i sitt svar med invÀndningar, dÀr han förklarar att uppstÄndelsen Àr osannolik.

MotsÀttningar i blandÀktenskap : en deskriptiv studie av Àktenskap mellan personer med olika religiös och kulturell bakgrund

Kan kÀrleken övervinna religionen? Min frÄgestÀllning har varit: Kan blandÀktenskap fungera trots de olika motsÀttningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativ metod, frÀmst fenomenografisk metod baserad pÄ intervjuer. SjÀlva tillvÀgagÄngssÀttet har skilt sig Ät eftersom jag anvÀnt mig av olika typer av material sÄsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har ocksÄ intervjuat personer som befinner sig i ett blandÀktenskap/relation samt personer i ledande stÀllning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i GÀvles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgÄngspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentÀr som visades pÄ SVT1 (Inte som min syster).Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de tvÄ olika religionerna, kristendom och islam Àr uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandÀktenskap.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

FörbÀttring av kvÀvereduktionsprocessen pÄ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning

FörbĂ€ttring av kvĂ€vereduktionsprocessen pĂ„ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav Ă€r idag ett stort miljöproblem vilket samhĂ€llet bidrar till genom sitt utslĂ€pp av bland annat kvĂ€ve. DĂ€rför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan Ă„tagit sig att minska sin belastning pĂ„ Östersjön frĂ„n reningsverk med 3000 ton kvĂ€ve Ă„rligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krĂ€vas, men en viss förbĂ€ttring av reningen kan uppnĂ„s genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i VĂ€stervik hade tidigare problem att uppnĂ„ tillrĂ€cklig kvĂ€verening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvĂ€vereningen ytterligare kunde förbĂ€ttras utfördes denna studie med huvudmĂ„let att lĂ€mna förslag pĂ„ hur kvĂ€vereningen kunde förbĂ€ttras i verkets aktivslamprocess.

Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-BorlÀnge : Driftanalys och framtagande av optimala styrkurvor

FjÀrrvÀrme Àr ett uppvÀrmningsalternativ framlyft som en  potentiellt  viktig bestÄndsdel för att lösa  EU:s satta klimatmÄl att minska koldioxidutslÀppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen  förnyelsebar  energi,  de  sÄ  kallade  20-20-20-mÄlen.  Detta  dÄ  fjÀrrvÀrme  möjliggör tillvaratagandet av spillvÀrme frÄn industrier och  centraliserade  förbrÀnningar  vilka kan anvÀnda annars outnyttjade resurser sÄsom avfall och grot. Stora förbrÀnningsanlÀggningar möjliggör Àven en förbÀttrad rening av rökgaser. Falun och BorlÀnge i Dalarna, Sverige, har  sedan 1984 och 1969 haft  fjÀrrvÀrmesystem  vilkadrivs av  Falu Energi & Vatten respektive  BorlÀnge Energi. I samband med att  de tvÄ bolagen skulle förbinda sina  vattensystem  togs Àven beslutet att bilda ett  gemensamt  fjÀrrvÀrmenÀt. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen  hösten 2014  kommer  att  fÀrdigstÀllas.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->