Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

Odling av fisk sÀgs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning nÀr fiske inte lÀngre tÀcker behov och efterfrÄgan. En önskan frÄn svensk sida att vara med i utvecklingen Àr tydlig i SOU 2009:26 Det vÀxande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlÀttas och pÄskyndas. Jag saknade en strategi för hur det vÀxande vattenbrukslandet ska styras mot att ocksÄ bli ett hÄllbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörÀttsliga regler ska konstrueras för att en vÀxande vattenbruksnÀring inte ska medföra en negativ pÄverkan pÄ naturen.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete sĂ„ har Älvsbyns rĂ€ddningstjĂ€nst fĂ„tt en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som Ă€r mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom rĂ€ddningstjĂ€nstens verksamhetsomrĂ„de. Riskerna delades in i tre omrĂ„den: Risker för liv och hĂ€lsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den nĂ€st största risken för liv och hĂ€lsa Ă€r trafikolyckorna och det Ă€r ocksĂ„ den mest frekventa larmtypen för rĂ€ddningstjĂ€nsten, bortsett frĂ„n automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste Ă„ren ökat och snittet de senaste fem Ă„ren ligger pĂ„ 23 olyckor per Ă„r.Fallolyckor Ă€r inget som rĂ€ddningstjĂ€nsten ofta Ă„ker pĂ„, fastĂ€n det Ă€r den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhĂ€llet mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen Ă€r brand i byggnad, dĂ€r brĂ€nder i allmĂ€nna byggnader stĂ„r för större delen av skadekostnaden. Kostnaden Ă€r ett berĂ€knat snitt och kan skilja stort Ă„r frĂ„n Ă„r.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.

The most common way to treat wastewater in Sweden today is by a combination of an activated sludge process and a chemical treatment. These processes are not very energy efficient and may not be the most environmentally friendly. That is why it is interesting to evaluate new alternative methods to see if they can be less harmful to the environment and help to a lower resource consumption. New techniques are tested in a pilot installation at Hammarby Sjöstad, Sjöstadsverket. To be able to evaluate these techniques in a wide perspective system analyses are conducted where different impacts can be considered, advantages and disadvantages in the systems.Five system structures for water treatment have been constructed in Matlab/Simulink in this study.

Föreliggande examensarbete pĂ„ 20 högskolepoĂ€ng har utförts i samarbete mellan KorsnĂ€s ABoch Kungliga tekniska högskolan. Arbetets syfte var att:UtifrĂ„n kunskaper om fosforströmmarna, i KorsnĂ€sverkets externa vattenreningssystem,föreslĂ„ lĂ€mpliga vĂ€gar att reducera utslĂ€ppen av vattenburet fosfor till recipienten.Pappersbruket KorsnĂ€sverken Ă€r lokaliserat strax utanför GĂ€vle och Ă€gs av KorsnĂ€s AB somĂ€r en del av Kinnevik AB. Detta pappersbruk har Östersjön som recipient dĂ€r fosfor Ă€r det begrĂ€nsade tillvĂ€xtĂ€mnet. DĂ„ KorsnĂ€sverken slĂ€pper ut fosfor bidrar de dĂ€rmed till ÖstersjönspĂ„gĂ„ende eutrofieringen. För att klara miljödomstolens satta utredningsvillkor, angĂ„ende fosforreducering i Östersjön, mĂ„ste KorsnĂ€sverken halvera sina fosforutslĂ€pp.Under detta arbete inriktades de utförda laborationerna mot kemisk fĂ€llning, som reduceringsmetod.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

VÄr startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi sÄ smÄningom till att öka kunskapen om anstÀlldas och volontÀrers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrÄn tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som Àr anstÀllda eller volontÀrer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjÀlp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av vÄra intervjuresultat. Vi har Àven analyserat vÄra slutsatser utifrÄn Aron Antonovskys teori om KÀnsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att vÄra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

För ett genomsnittligt smÄhus i Sverige idag gÄr ca 5000 kWh till hushÄllsel. Av dessa 5000 kWh gÄr 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strÀvat efter en lÄg vatten- och energianvÀndning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock grÀnser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. DÀrför har producenter under de senaste Ären börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en vÀrmepump för att fÄ ned energiförbrukningen.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för vÀrmepump i diskmaskin samt att utvÀrdera energibesparingspotentialen i denna tillÀmpning.MÄlet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstÄr vid en idégenerering. Att vÀlja ut tvÄ lösningar för nÀrmare undersökning, att bestÀmma en lÀmplig kompressoreffekt samt att berÀkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillÀmpningar inom omrÄdet, som till exempel vÀrmevÀxlaranvÀndning i diskmaskiner samt anvÀndandet av vÀrmepumpar i andra vitvaror.

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.