Syfte:Syftet är att analysera och beskriva styrsystemets användbarhet utifrån vald organisationsstruktur i ett decentraliserat företag. Problem:Eftersom strategin utgör en grundtanke som ska förena och skapa en gemensam riktning för individer eller organisationer är det en central del av en chefs roll att sträva mot att skapa framgångsrika strategier och att implementera dessa. Enligt forskning kommer företagens diversifieringsstrategier leda till att de decentraliseras och organiserar sig efter divisioner. En decentraliserad, divisionaliserad organisationsstruktur har fördelar men också nackdelar. Eftersom organisationsstrukturen och styrsystemet ska samverka ställer strukturen krav på styrsystemet.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.Handledare: Marja Soila WadmanTitel: Varför hyr företag in extern personal?Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion).

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Background - Swedish trade and industry primarily involves small corporations, including small manufacturing corporations. Currently, most costing models that are used are based on studies accomplished at large corporations. This conveys to the fact that product costing that occurs at small manufacturing corporations is based on all complexities that large corporations bring, which rarely match with small corporations. It occurs that small manufacturing corporations unconsciously rely on incorrect information that has been calculated based on great corporations? product costing.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

Strategiska beslut är komplexa och innebär ofta en stor risk för företaget. Det finns många faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och många faktorer som påverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta närmare på en av dessa aspekter; den information som hämtas från Ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i Ekonomistyrningens användning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet är utformat bör rimligtvis påverka hur det används och vi frågar oss därför om det finns några krav på ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer påverkar användningen av informationen? Syftet med denna uppsats är att utreda hur Ekonomistyrningen används då strategiska beslut fattas samt vilken betydelse Ekonomistyrningen får för det strategiska beslutet.

Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE13E:3, Spring 2012 Authors: Jacob Cedergren, Adam Pettersson, Hampus SkelterwijkSupervisor: Anders JerrelingTitle: The ERP-systems impact of the management control - a case study of VIDA AB Original Title: Affärssystemens påverkan på Ekonomistyrningen - en fallstudie på VIDA ABBackground: New technology has given businesses new opportunities to use and store information and the current information systems has changed the way of working in more or less all sectors and operations. ERP-systems have been one of the most important IT innovations in the past decade. The potential of a properly implemented ERP-system is great because it has got the ability to link the company?s different areas together. Despite its many advantages, there are several examples of cases where the acquisition and implementation has been a total failure.

Titel:                Bakom hemsida ? Viktiga faktorer för e-handlareFörfattare:      Jeanette Flystam-Alvarsson & Therese TossavainenProgram:       Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/EkonomistyrningHandledare:    Thomas KarlssonInstitution:       Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarBakgrund:Distanshandel har ökat starkt under de senaste åren och det beror på att de som handlar på nätet gör det oftare. De viktigaste faktorerna för kunderna är att det är bekvämt, priserna är bättre och det är flexibelt. Produkterna som säljer bäst är böcker och CD-skivor, elektronik och kläder. Kunderna söker information på nätet innan de handlar och det gäller att företagen syns där kunderna finns.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Tillverkningsföretaget Älvsbyhus är den största leverantören av småhus i Sverige och har ökat sina marknadsandelar de senaste åren. Företaget är framgångsrikt trots att de befinner sig i en bransch där det är svårt att konkurrera. Syftet med denna studie är att mäta temperaturen på småhustillverkarens styrning och beskriva hur företaget säkerställer att dess framtida mål uppfylls. Ett sätt att styra utifrån den valda strategin och skapa klara målbilder för de anställda är genom att använda Simons styrmodell, som grundades av Robert Simons år 1995. Styrmodellen har fått en stor spridning och används idag som ett läromedel i Ekonomistyrning världen över.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Bakgrund och problem: Idag saknar den nybildade koncernen AB Spedition Group ettgemensamt ekonomistyrsystem. Uppsatsen behandlar utformningen av ett system som kanharmonisera koncernens interna månadsrapportering. Författarnas frånvaro av tidigareerfarenheter inom området och en snäv tidsram ledde fram till uppsatsens syfte.Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur vi går tillvägavid utformningen av ett ekonomistyrsystem under en normal kandidatuppsatsperiod, samtge råd till framtida studenter som skall genomföra ett liknande projekt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas genom att systemet enbart utvecklas med det svenskabolaget i fokus. Vidare avgränsas studien genom att enbart omfatta utformandet avekonomistyrsystemet, och behandlar därmed inte den efterföljande implementeringen.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts i form av aktionsforskning. Litteraturstudienhar genomförts till största del utifrån läroböcker vilka behandlar väletablerade strukturellateorier och modeller inom Ekonomistyrning.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig Ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det är som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det är som påverkar organisationers adoptionsbenägenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som är avgörande för beslut om adoption. Med ovanstående redogörelse som bakgrund ämnar denna uppsats att svara på följande problemformulering;- Hurutvärderas Ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers Ekonomistyrning. Med fokus på Ekonomistyrningsmodellers egenskaper ämnar författarna att öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med Ekonomistyrningsmodeller.