This thesis aims to describe how a fashion designer should balance art and commerce in order to succeed in the fashion industry. We aim to define the Swedish term KRÄDD, and sort out how a designer or CEO in the fashion business should relate to the term, as well as the balance between cultural and economic capital. We present theories of the origins and fluctuations of fashion, as well as social studies on cultural capital, and brand building. The study is made in a qualitative manner where the empirics consist of interviews with 13 respondents that have different positions in, and experience from the fashion industry, including designers, journalists, buyers, a CEO and a PR-professional. In our conclusion, we emphasize the need for a balance between cultural and economic capital in order to succeed as a fashion designer.

With this study, our purpose has been to achieve profounded knowledge and understanding regarding the use of discretion among social workers specialized in social allowance issues. The Social Services Act, structured as a framework law in the Swedish context, provides the social worker with a certain degree of discretion, in order to enable accommodated decisions depending on client case specifics. This study problematizes these aspects of legal security, and our intention has been to examine which factors impact the assessments social workers carry out in statutory decisions of social allowance applications. To attain this, we narrowed down our intention into a number of distinct and delimitated research questions: (1) Which elements of the client case impact the social worker?s assessment? (2) Which external aspects influence the social worker?s assessments and decisions? (3) How do social workers decide the client?s credibility? In order to establish answers to our research questions, we have utilized a qualitative approach of research by exerting qualitative interviews in addition to a vignette study.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig..

Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser.

I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssättet Storyline i franskundervisning på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmåga att uttrycka sig muntligt utvecklas när man använder ovannämnda arbetssätt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska på lektionerna. I utvärderingen efter försöksperioden är eleverna övervägande positiva till arbetssättet, men de anser inte att Storyline är bra för att träna den muntliga förmågan.

Vid Västerbottens museum finns ett antal byggnader som är flyttade från olika delar av Västerbotten för att visa hur livet vid en gård på 1800-tals såg ut. Idag kallställs husen under vinterhalvåret då de saknar uppvärmningssystem. Museet önskar installera ett värmesystem i ett av husen, Wallmarksgården byggd år 1736, för att möjliggöra användande av huset under den kalla delen av året. Värmesystemet skall i så liten utsträckning som möjligt påverka husets kulturhistoriska värden.Tre olika uppvärmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggfläktar har jämförts under fem olika driftförhållanden. De olika driftförhållandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och två har varierande temperatur med en grundtemperatur på 0 °C respektive 10 °C och värms två dagar per vecka till 20 °C.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ?det ena gett det andra? likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med detta arbete är att, utifrån en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försäsongsanställda reseledares arbete och arbetsuppgifter. Därutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i så fall hur, erfarenheter, lärdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie bestående av åtta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen är enresearrangör som säljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mångaår varit ledande på marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra någotextra till resenären, och att ge gästerna mer för pengarna.För att förstå den insamlade empirin användes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang påverkade deras vilja att dela lärdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.På vilket sätt själva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjälp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlärande blev också typen av lärande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kände sig stärkta i sitt utförande avarbetet på grund av det självstyre som organisationen öppnade upp för.