Dagens aktuella litteratur innehåller inte någon analys av kommunikationsprocessen vad gäller sändare till mottagare, hur ser kommunikationen ut när mottagaren inte är samma person som köparen, som i en ?förälderbarn? relation? Detta är en vinkel som vi tycker bör belysas i ämnet ?kommunikations- teori?. I vår uppsats har vi valt att studera denna vinkel och har därefter utvecklat en modell över just denna typ av kommunikation, där köparen - föräldern, av produkten inte är samma som användaren ? barnet. Modellen grundar sig på den klassiska kommunikationsmodellen; Elementen i kommunikations processen.

Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när efterlevande make avled. I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

Idag är intresset för högpresterande betong (HPB) växande runt om världen då fördelarna är många, eftersom slankare, tätare, starkare och lättare konstruktioner kan tillverkas. Detta examensarbete handlar om materialförsök och modellering för en typ av HPB som ska användas i husbyggnation. Arbetet inleddes med materialförsök i färskt tillstånd, där god gjutbarhet och konsistens eftersträvades. Utgångspunkten var från ett grundrecept med två olika ballastsorter (slaggballast med flygaska och krossballast från asfaltindustrin med silikastoft), vilka namngavs till pilotförsök 1 och pilotförsök 2. Vidare valdes pilotförsök 1 att provas i hårdnat tillstånd då det visades att det var mer ekonomiskt lönsam eftersom ballasten inte behövde siktas, lägre vct tillhandhölls och att flygaskan som användes i pilotförsök 1 är billigare än silikastoft som användes i pilotförsök 2. Resultaten efter 28 dygn för de materialförsök som utfördes i hårdnat tillstånd var:Tryckhållfasthet; 141,9 MPaDraghållfasthet; 7,0 MPaBöjdraghållfasthet; 10,0 MPaElasticitetsmodul; 46,4 GPaKrympning efter 56 dygn; 0,5 ?Samtliga försök utfördes enligt svenska standarder (SS). Dessutom vidareutvecklas och förbättrades ett redan arkitektoniskt gestaltat Attefallshus ur ett konstruktions- och hållbarhets perspektiv, där fokus låg på transport- och produktionsförutsättningar.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR.

Syftet med denna uppsats är att analysera och undersöka hur motivationsarbetet ser ut inom företagmed anknytning till turismbranschen. Undersökningen har genomförts genom att studera relevantateorier inom området och sedan kopplat dem till en empirisk studie som har innefattat företag medolika kopplingar till turismbranschen. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod därfokus har legat på att undersöka hur motivationsarbetet ser ut inom turismbranschen. Jag har varit ikontakt med både anställda och chefer för att undersöka om motivationsarbetet ser ut som deanställda önskar att det ska. Använder cheferna sig av de motivationsverktyg som de anställdauppfattar som viktiga eller råder det skilda åsikter om verktygens betydelse.

Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna.

Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid.Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjänsten talar om våld i nära relationer samt hur de reflekterar kring att fråga klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer. De tre frågeställningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstår socialarbetare våld i nära relationer? 2. I vilka situationer frågar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer? 3.