Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer väljer ekonomiskt bistånd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestående av typfamiljer där det ekonomiska läget mellan ekonomiskt bistånd och lönearbete jämförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistånd och låglönearbete. Även en jämförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers långsiktiga incitament att ta ett låglönearbete. De individer som oftast har långsiktiga incitament är den yngre befolkningen därför att de har just börjat sin arbetskarriär.

Vår uppsats bygger på en jämförelsestudie mellan två fokusgrupper av socialsekreterare, som handlägger långtidsärenden inom ekonomiskt bistånd, för att få en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte är att belysa socialsekreterarnas arbetssätt vid handläggning av ekonomiskt bistånd för långtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst påverkan på deras arbete, samt vilka förändringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nå syftet har vi formulerat tre frågeställningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssättet för handläggning av ekonomiskt bistånd för klienter som är långtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst påverkan på deras arbete? 3) Vilka förändringar behöver åstadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi använt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgår från fem teman: arbetssätt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssättet.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt biståndupplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Dettagenomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterareverksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys ochresultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment.Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots attdet är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter,men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna moten egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet.En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet medoch kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt.

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att välja ett av två direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lägst pris. Tidigare studier visar på att många anser det lättare att gå efter direktivet om lägst pris då det ekonomiskt mest fördelaktiga måste motiveras utifrån flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sätta ett kvantitativt mervärde på krav för IT-systemet för att på så sätt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. Forskningsfrågan har studerats genom en dokumentstudie på Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som är uppdelad i fem separata upphandlingar.

I dagens företag och organisationer med flera tusen datoranvändare ställs stora krav på IT-avdelningarna som administrerar detta. Spintop har med hjälp av Microsoft Zero Touch Provisioning utvecklat en portal där vanliga processer har automatiserats och administrationen av konton sker på ett standardiserat sätt. Denna lösning är inte ekonomiskt lönsam för företag med en mindre organisation, syftet med rapporten är att visa ett alternativ till denna lösning som är ekonomiskt försvarbar för företag med färre än 1000 anställda. Rapporten visar att det med hjälp av .NET-framework går att bygga en portal som erbjuder samma grad av säkerhet, funktion och användarvänlighet som Zero Touch Provisioning till en avsevärt mindre kostnad..

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som är aktuella vid enheten för ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter påverkat studiens deltagares inställning till socialtjänsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med åtta klienter vid ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun som alla varit föremål för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom områdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhållande till socialtjänsten. Det framstod ändå relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rätten till ekonomiskt bistånd upplevts av klienterna. Den här studien intar ett brukarfokuserat förhållningssätt till hembesök och ekonomiskt bistånd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjälp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

När företag engagerar sig i CSR-frågor främjar det miljö och samhälle. Denna rapport utreder hur CSR-arbetet också kan gynna företaget ur ett ekonomiskt perspektiv. Rapporten behandlar hamburgerkedjan Max Hamburgares hållbarhetssatsning och besvarar frågorna:? Är Max Hamburgares CSR-arbete ekonomiskt lönsamt för dem själva?? Är någon/några av Max Hamburgares CSR-åtgärder förlust- respektive vinstaffärer?För att besvara frågorna har en omfattande studie kring ämnet och företaget genomförts med internet som största hjälpmedel. Kompletterande telefonintervjuer har utförts med Max Hamburgares hållbarhetschef för att få djupare kunskap samt konfirmerande uppgifter.